Entreprenör nr 5 2011

More documents

Recommendations

Info

Svenskt Näringsliv 58 Rätt lönenivåer viktigare än procentsiffran AvtAl 2011 Statliga Konjunkturinstitutet gör bedömningen att lönerna kan öka i genomsnitt 3,1 procent per år. Svenskt Näringsliv vill inte låsa fast sig vid en procentsiffra utan talar om att hitta rätt nivå för en stabil tillväxt. lönerna kan inte öka mer än i genomsnitt 3,1 procent per år. Den bedömningen gör statliga Konjunkturinstitutet, KI, i en rapport om lönebildningen kommande år. Vice vd Christer Ågren menar att KI väl belyser det som är den stora frågeställningen inför den kommande avtalsrörelsen. Månadens siffra i samarbete med ekonomifakta.se Löner och inflation / Nummer 5-2011 www.entreprenor.se TjänsTer Sju av tio svenskar vill ha kvar avdraget för hushållsnära tjäns- ter, rut. Det är en ökning jämfört med förra året. Samtidigt vill två av tio avskaffa möjligheten, visar en opinionsmätning som Svenskt Näringsliv låtit göra. Starkast är stödet bland äldre. I gruppen över 60 år tycker 78 procent att avdraget ska vara kvar medan 15 procent vill avskaffa det. Även bland yngre personer i åldern 16-29 år, är en majoritet positiva. 69 procent svarar att de vill fortsätta dra av för hushållsnära tjänster. Bland S-väljare har stödet ökat från 33 till 49 procent på ett år. I årets mätning intervjuades 1 015 personer. – Ska vi driva igenom något som blir bättre för alla på lite sikt, som får ner arbetslösheten och höga löneökningar innebär inte alltid ökad köpkraft för löntagarna. Under perioder då lönerna ökat väldigt kraftigt har tvärtom inflationen ätit upp det mesta. Mellan 1970 och 1994 ökade lönerna med i genomsnitt 8,4 procent om året för arbetare, men med hänsyn tagen till inflationen blev ökningen endast 0,6 procent. Mellan 1995 och 2009 ökade lönerna med 3,2 procent. Den väsentligt lägre inflationstakten under dessa år innebar dock att reallönerna ökade med i genomsnitt 2 procent om året. Löneutveckling och inflation för arbetare Årlig genomsnittlig nominell löneökning uppdelad på inflation och real löneökning 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 1970-1994 1995-2009 Källa: Svenskt Näringsliv och SCB, samt beräkningar av Ekonomifakta Rut skördar framgångar En facklig huggsexa är förödande för avtalsrörelsen, menar vice vd Christer Ågren. Ination Reallöneökning Foto: scanpix upp reallönerna, eller blir det en avtalsrörelse med för höga löneökningar som knäcker tillväxten och sysselsättningsökningen, säger han. Konjunkturinstitutet pekar på att många företag avstod från omfattande uppsägningar under krisen. Nu anställer företagen, samtidigt som KI påpekar att ekonomin är i balans först 2014. Christer Ågren framhåller att Sverige inte får missa den historiska möjligheten att få en stabil och uthållig tillväxt som fortsätter att minska arbetslösheten och få fler i arbete samtidigt som reallönerna ökar. – Varje ökning av lönerna utö- ArbetSmArKNAd Svenskt Näringsliv vill att jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas fortsätter till dess att deltagarna erbjuds riktiga arbetsuppgifter. regeringen har beslutat att deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas ska ha möjlighet till arbetsmarknadsutbildning om de bedöms kunna få ett arbete i anslutning till avslutad utbildning. Bra, men inte tillräckligt, anser Svenskt Näringsliv som vill att stödet fortsätter till dess att riktiga arbetsuppgifter erbjuds. arbeTsmarknadsexperT Carina Lindfelt menar att det ligger ett stort värde i att personer som av olika skäl inte varit anställningsbara under lång tid får komma in i värmen på en arbetsplats med ver vad företagen och ekonomin tål får betalas av hundratusentals människor som ställs utanför arbetsmarknaden. Det visar KI tydligt i sina beräkningar av olika nivåer av löneökningar och arbetslöshet. chrisTer ågren menar att fackliga lönekrav som är till för att stärka den egna positionen mycket väl kan urholka tilltron till deras förmåga att ta samhällsansvar och vara ett stöd för medlemmarna. Samtidigt betonar han att löntagarna kom igenom krisåren 2009 och 2010 med reallöneökningar på fem procent. Jobbgarantin måste ge riktiga jobb Foto: colourbox riktiga arbetsuppgifter. Risken för snedvridande konkurrens mellan företag bedömer hon som liten om stödet enbart kan användas till personer i den aktuella gruppen. – Därför borde det vara tilllåtet att ge personer i denna grupp riktiga arbetsuppgifter. I längden tror vi det kommer skapa fler riktiga jobb, säger hon. enligT svenskT Näringsliv bör politiken utformas så att specialiserade företag får uppdrag att hjälpa individer att komma tillbaka till ett arbete. – Det finns goda exempel där arbetsförmedlingsföretag i konkurrens med varandra ger individanpassat stöd och där ersättningen till företaget är beroende av att individerna får nytt, varaktigt jobb, säger Carina Lindfelt.
”Det behövs politiker med visioner, politiker som tar ansvar och som sätter ned foten. Där börjar ett bättre företagsklimat.” Christer Mård, chef för regionverksamheten, i magasinet 290 Näringslivet säger nej till skattesamarbete samarbetsmodell skatteverket inför ett nytt arbetssätt mot storföretag. syftet är att minska företagens skatterisker, jobba förebyggande och ge bättre service. Näringslivet tvekar och undrar om alla företag behandlas lika och om resurser läggs på rätt saker. skatteverket planerar att införa ett fördjupat samarbete med näringslivet. Syftet är att minska företagens skatterisker, jobba mer förebyggande och ge bättre service. Enligt regionskattechef Anette Landén så är utgångspunkten att det ska vara lätt att göra rätt för sig och svårt att göra fel. Och för dem som inte uppfyller lagens krav och ägnar sig åt ”aggressiv skatteplanering väntar en djupare granskning. Det framkom när hon talade vid Svenskt Näringslivs seminarium om myndighetens nya arbetssätt. – Vi har riggat för att sätta igång. Vi räknat med att det ska fungera, sade hon. i ett första skede är storkoncerner måltavla, på sikt hoppas Skatteverket att de flesta större företag ska delta. Samarbetsmodellen ifrågasätts dock från flera håll. Många oroas över hur Skatteverket ska se på dem som tackar nej till att delta samtidigt som det är osäkert hur företagsinformation hanteras. Anette Landén försäkrade att för företag som inte deltar i samarbetet så gäller dialog och information som tidigare. – Det här ska inte ses som ett tvång eller hot utan som en möjlighet. Men finns det inget intresse från företagen, så blir det inget av. Skatteexpert Richard Hellenius på Svenskt Näringsliv efterlyste en konsekvensanalys av arbetsmodellen. Är fördelarna så betydande att företag överväger att betala de kostnader och resurser som krävs? undrade han För att lyckas krävs att myndigheten utvecklar en kommersiell medvetenhet om hur näringslivet resonerar, har fokus på att rätt saker och inte bara letar fel, framhöll Richard Hellenius. – Dessutom gäller det att ge snabba korrekta svar till företagen och inte ha någon dold agenda. Framgång för det nya förslaget förutsätter att företagen har förtroende för Skatteverket. thomas andersson, från Deloitte och rådgivare åt flera storföretag, konstaterade att näringslivet får räkna med tätare och tuffare Svenskt Näringsliv välkomnar tuffa tag Näringslivet oroas över hur Skatteverket ska se på de storföretag som tackar nej till att delta i det nya samarbetet. upphandling De nya reglerna för offentlig upphandling praktiseras för första gången i domstol. Konkurrensverket kräver Statliga Akademiska Hus på maximalt bötesbelopp, tio miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift, för att de inte följt upphandlingsreglerna. Konkurrenterna fick bland annat inte chansen att lägga anbud på avtalet som värderas till en miljard kronor. Enligt upphandlingsexpert Olof Erixon är det bra att Konkurrensverket tar uppgiften på allvar. – Tråkigt att de är förhindrade att klämma till ordentligt, säger han. foto: colourbox granskning i kölvattnet av den senaste finanskrisen. Han rekommenderade parterna att skynda långsamt. – Men det blir svårt att tacka nej, då företag vill ha goda relationer till Skatteverket, sade han. Myndigheten har även tampats med kritik för att den fördjupade samverkan åsidosätter likabehandlingsprincipen. Professor Robert Påhlsson, vid Handelshögskolan i Göteborg menade att det är ett konstitutionellt problem om inte alla behandlas lika. Flera av debattörerna avrådde Skatteverket från att komma med moraliska pekpinnar. Rune Andersson, ordföranden i Näringslivets skattedelegation, konstaterade att de flesta företag gör rätt för sig och efterlyste en tydlig rollfördelning. – Vi måste lära oss att vi har olika roller och kan komma till olika slutsatser, sade han. Thomas Andersson höll med och konstaterade att skatt inte är en moralisk fråga, utan en fråga om att följa lagen. PC Stor skillnad i attityden till företagsamheten Företagsklimat södertälje får dåliga betyg från sina företagare medan solna befäster sin topplacering i kommunrankingen. en faktor bakom skillnaden är attityden hos politiker och tjänstemän. solna ångar på. För fjärde året i rad har kommunen det bästa företagsklimatet i Sverige, enligt Svenskt Näringslivs ranking av landets 290 kommuner. Värre är det cirka 37 kilometer söder ut i Södertälje. Företagarnas kritiska synpunkter får kommunen att dala 18 placeringar. Fjolårets 185:e plats ersätts i år med plats 203. – Södertäljes låga siffror beror på att näringslivet upplever att politiker och tjänstemän är anonyma. De deltar inte i arbetsmöten, finns inte representerade i gemensamma nätverk. Därmed blir den viktiga dialogen lidande, säger Stefan Holm, regionchef för Stockholm. I Solna är inställningen den motsatta. Topplaceringen sporrar till ytterligare förbättringar av möjligheterna för kommunens 8 000 företag, de flesta med ett par anställda, att göra affärer. Det är stora skillnader i attityden till det lokala näringslivet i Solna och Södertälje. foto: colourbox Nummer 5-2011 / 59
Page 1 and 2:
Myndigheter öppnar guldgruva Datab
Page 3 and 4:
ÄNTLIGEN. EFTER 2012 ÅR, EN INTER
Page 5 and 6:
Gratis och ombord WiFi ombord Som f
Page 7 and 8: 30 36 Nu satsar den gamle hockeyhj
Page 9 and 10: Ledaren nicklas mattsson Chefredakt
Page 11 and 12: för mindre företag att växa och
Page 13 and 14: Arbets- och fritidskläder med atti
Page 15 and 16: NordJylland PAULI TIPSAR: Ta en dag
Page 17 and 18: v ”På Arlanda kommer inte bara s
Page 19 and 20: Snabbare patent i USA och Japan IMM
Page 21 and 22: ”Det är kul med makt. Två saker
Page 23 and 24: AMBITIÖS ADMINISTRATÖR 49 KR/MÅN
Page 25 and 26: här är sveriges hetaste sport ent
Page 27 and 28: Kajsa Bergqvist Född: 1976 gör: V
Page 29 and 30: 6 martiN dahliN, fotboll. Efter en
Page 31 and 32: synslös mot sig själv och sin ege
Page 33 and 34: på riktigt med Patrik Sjöberg som
Page 35 and 36: FoTo: scanpiX Jag kan inte göra n
Page 37 and 38: SLARV VID REKRYTERING STÅR DIG YRT
Page 39 and 40: En extra ”morot” för den tillt
Page 41 and 42: 10 kap. Grundläggande bestämmelse
Page 43 and 44: Halvera dina kostnader med vårt ny
Page 45 and 46: ÖVERKÖRD AV SKATTEVERKET VART TOG
Page 47 and 48: pärmar med fakturor och andra veri
Page 49 and 50: ”SYSTEMFEL” DOMSTOLARNA LÅNAR
Page 51 and 52: SKATTEDIREKTÖREN: Skatteverket få
Page 53 and 54: uppnåbara. Jag önskar att det ska
Page 55 and 56: Vd har ordet INNEHÅLL #5 Vid Vätt
Page 57: ”Alla vi som är här vet att pen
Page 61 and 62: Vinnare av SRF:s årliga användare
Page 64 and 65: 64 Kalendarium FOTO:SCANPIX / Numme
Page 66 and 67: 66 Opinion Startlön Det bästa sä
Page 68 and 69: Ungdomsarbetslöshet kräver engage
Page 70 and 71: 70 I praktiken När FredriK PeTerSe
Page 72 and 73: 72 I praktiken HÄRJEDALSKÖK fl yt
Page 74 and 75: 74 Experterna Hur skydda en idé? F
Page 76 and 77: 76 Fråga experterna Skicka din fr
Page 78 and 79: 78 FOTO: COLOURBOX Tips & Trix Maxa
Page 80 and 81: UR ARKIVET Edward Blom, näringsliv
Page 82 and 83: 82 fritiden Sjöräddning ger persp
Page 84: BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING 4,9-8,
show all

Entreprenör nr 5 2011

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?