Pilotstudie om mätning av små barns psykiska hälsa, 328 kB

Barnhälsovården och SDQ
- kontextualisering och metodpresentation
Uppnådda verksamhetsmål och nya
IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄLSOVÅRDEN 11
Att SDQ-formuläret valts ut att provas just inom barnhälsovården är ett medvetet val
vilket tecknar sig mot bakgrund av ett, på senare år, påtalat behov av arbete med
psykosociala frågor inom verksamheten. Barnhälsovården har sedan starten varit
föremål för genomgripande organisatoriska förändringar. Parallellt med dessa
förändringar har hälsoproblemen förändrats i grunden (Magnusson 1999). Tidigare
problem som hygien- och nutritionsproblem och allvarliga infektioner är i allt mindre
utsträckning förekommande, dödligheten i barnolycksfall har sedan 1950-talet
reducerats med tre fjärdedelar (ed. Bremberg 1998) och barns tandhälsa har förbättrats
väsentligt (Hagelin, Magnusson, Sundelin 1999). Allvarliga handikapp och sjukdomar
upptäcks oftast tidigt och identifikation av viktiga riskfaktorer och ett enkelt preventivt
program har på senare tid lett till en halvering av dödligheten i plötslig spädbarnsdöd
(Hagelin, Magnusson och Sundelin 1999). I och med att hälsoproblemen har förändrats
ställs nu nya krav på barnhälsovården att anpassa sina insatser med hänsyn till denna
förändring.
Barnhälsovårdens huvudsakliga uppgifter består fortfarande i att följa barns utveckling
och att identifiera avvikelser (MFR 1999). De mål som fastställdes av Socialstyrelsen
1981 gäller fortfarande:
− medverka till att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp bland barn
− minska skadlig påfrestning för föräldrar och barn
− stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap och härigenom skapa
gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn
Dessa mål omsätts i följande verksamhetsmål:
− att genomföra differentierad hälsoövervakning av alla barn
− att minska väsentliga hälsoproblem för barnfamiljerna
− att uppmärksamma och förebygga förhållanden i närmiljö och samhälle som kan
hota barns hälsa
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT