Pilotstudie om mätning av små barns psykiska hälsa, 328 kB

More documents

Recommendations

Info

22 IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄLSOVÅRDEN föräldern vara mer benägen att fylla i och ta med SDQ-formuläret, än om man vanligtvis inte brukar få någonting bifogat kallelsen. Någonting att arbeta med i framtiden? BHV-sjuksköterskorna i stadsdelen A kan tänka sig att använda formuläret i sitt arbete även i framtiden genom att ha det som utgångspunkt för ett samtal med föräldern kring de frågor som tas upp i formuläret. Förutsättningen för ett sådant samtal är dock att de får ta del av hur föräldern tänker om barnet. En sjuksköterska i stadsdelen A menar att formuläret kan fungera bra som stöd för minnet – ”har jag nu frågat vad jag ska fråga?”. En BHV-sjuksköterska tror också att man kanske med SDQ - formulärets hjälp kan fånga upp ”gränsfall” – de barn och föräldrar med eventuella problem – de som befinner sig i gråzonen. I familjer med allvarliga problem kommer dessa frågor upp ändå – men då det gäller familjer med lindriga problem kanske SDQ kan hjälpa till att uppmärksamma dessa. Å andra sidan säger två av BHV-sjuksköterskorna att om föräldrarna behövt hjälp för att fylla i formuläret hade BHV-sjuksköterskorna inte varit lika villiga att arbeta med formuläret - extra tid till sådant finns inte. BHV-sjuksköterskorna vid ett BVC i stadsdelen B framhåller att formuläret kanske trots allt hade passat bättre vid fyraårsbesöket. En sjuksköterska motiverar detta med att man då känt att man hade kunnat följa upp det som kom upp vid besöket. Det är enklare att ”plocka tillbaka” förälder och barn för ett besök till. ”Är det problem ska det vara fixat vid femårsbesöket”, uttrycker en sjuksköterska. Femårsbesöket är för många barn det sista besöket vid BVC. BHV-sjuksköterskorna framhåller att det därför är viktigt att avsluta kontakten med familjerna på ett bra sätt. Ansvaret för barnen har emellertid barnhälsovården fram till och med barnet fyller sex, vilket innebär att det går att kalla till uppföljningssamtal/besök fram till sex års ålder. Ett förslag på hur detta skulle kunna göras är att BHV-sjuksköterskan delar ut och samlar in ett SDQ-formulär vid fyraårsbesöket. Genom att sjuksköterskan vid detta tillfälle erbjuder föräldern möjlighet att samtala kring de frågor som tas upp i formuläret kan hon få en viss uppfattning om hur föräldern tänker och upplever sitt barn när det gäller beteende och psykisk hälsa. Genom anteckningar från detta samtal kan sjuksköterskan sedan vid femårsbesöket återknyta till det som tagits upp vid fyraårsbesöket. Utöver problemen med att dela ut formuläret vid femårsbesöket menar flera BHVsjuksköterskor att för många formulär riskerar att störa den direkta kontakten med förälder och barn. Tvingas de välja mellan ett informellt samtal med familjen och ett formulär som måste fyllas i väljer de den individuella familjen. Man vill inte fråga saker som föräldrarna inte själva tar upp – det viktiga är att lyssna på vad föräldrarna själva uttrycker. BHV-sjuksköterskorna vid ett BVC i stadsdelen B tror att formuläret skulle kunna delas ut vid fyraårsbesöket för att sedan följas upp vid femårsbesöket. Sjuksköterskorna vid det andra BVC i stadsdelen B tror fortfarande att SDQ-formuläret passar bäst vid femårsbesöket – i första hand på grund av att det annars krockar med basdataenkäten, vilket de ser som olämpligt. Till skillnad från BHV-sjuksköterskorna vid stadsdelen B:s andra BVC tror de att formuläret har en funktion att fylla vid fem genom ett samtal med föräldern innan det är dags för skolstart. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄLSOVÅRDEN 23 Vid BVC C tycker man att formuläret fungerar bra vid femårsbesöket. De beskriver besöket som ett ”samtalsbesök” där exempelvis frågor kring känslor och relationer såsom aggressivitet och syskonsvartsjuka ofta kommer upp. Här brukar också föräldrar ta upp funderingar kring skolstarten. Vid fyraårsbesöket menar man att det är så mycket som ska ”göras” och undersökas gällande exempelvis motorik och språkutveckling. SDQ-formuläret hade inte fått plats. En av BHV-sjuksköterskorna tror att SDQformulärets fokus på vissa frågor, kan leda till att föräldern börjar ställa egna frågor. Hon tror också att man genom att erbjuda samtal om dessa frågor på BVC kan hjälpa en del föräldrar att inta ett ”helikoptersseende”, som på sikt få föräldern att eventuellt förändra sitt beteende. Här funderar sjuksköterskorna även över varför formuläret inte väckt mer diskussion och undrar om inte ett annat förfaringssätt hade fått föräldrarna att öppna sig. En BHV-sjuksköterska tror att man skulle kunna be föräldern att ta med formuläret ifyllt för att sedan diskutera svaren öppet. En sådan diskussion hade varit betydelsefull och meningsfull i arbetet med barns psykosociala hälsa. Vid detta BVC uttrycker man med andra ord önskemål om att få använda sig av SDQ-formuläret mera öppet. Samtliga BHV-sjuksköterskor menar att SDQ skulle kunna användas i arbetet i framtiden och de uttrycker en rad olika idéer om hur de skulle kunna använda. De har hittills provat att fråga föräldern i samband med att hon fyllt i formuläret om det funnits något han/hon vill ta upp med sjuksköterskan. Ibland har det kommit upp frågor eller tankar som väckts genom formuläret. På en del ställen har det inte kommit upp några frågor alls. Här funderar man över hur man skulle kunna göra för att få föräldern att öppna sig. Betydelsen av att samtala om dessa frågor är alla överens om. Att arbeta med frågor gällande barns psykiska hälsa – erfarenheter, tankar I arbetet med pilotstudien och i samtalen med BHV-sjuksköterskorna återkommer diskussionen ofta till den psykosociala dimensionen av arbetet. Frågorna i SDQformuläret väcker nya frågor kring sjuksköterskans arbete med psykosociala frågor. Hur ser man på arbetet med psykosociala frågor? Ingår det i sjuksköterskans arbetsuppgifter eller är det någonting man gör utöver det vanliga? BHV-sjuksköterskorna i de båda stadsdelarna betonar att många av de barn de träffar mår dåligt. Det psykosociala arbetet finns därför med som en viktig del av verksamheten. Då det gäller de riktigt små barnen varierar emellertid uppfattningarna om hur man som barnsjuksköterska kan hantera detta. En del av BHV-sjuksköterskorna menar att deras huvudsakliga uppgift under barnets första år består i att övervaka och bedöma barnets kroppsliga utveckling. Andra betonar att det är viktigt att se till helheten redan från början; att beakta även den psykiska utvecklingen redan från början. Man upplever generellt att uppgifterna går in i varandra – och egentligen är svåra att urskilja. Att se till barnets utveckling innebär att se till mycket. Ett av områdena har en ökad social problematik och BHV-sjuksköterskorna i detta område möter allt oftare frågor kring arbetslöshet, ekonomiska bekymmer och boende. De upplever sig emellanåt som otillräckliga, trots att de försöker ge extra stöd åt dem som uttrycker särskilda behov. Att ta sig an psykosociala problem förefaller för en del BHV-sjuksköterskor att handla om en fråga om att ha tid– att skriva remiss, ta kontakt med andra instanser och göra hembesök. För andra BHV-sjuksköterskor ingår psykosociala frågor som en naturlig och STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Page 1 and 2: Implementering av SDQ-Swe i Barnhä
Page 3 and 4: Innehåll IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE
Page 5 and 6: Förord IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I
Page 7 and 8: Inledning IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE
Page 9 and 10: Metod och infallsvinkel IMPLEMENTER
Page 11 and 12: Barnhälsovården och SDQ - kontext
Page 13 and 14: Frågeformuläret SDQ-Swe IMPLEMENT
Page 15 and 16: IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄ
Page 21: IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄ
Page 35 and 36: Bilaga 3 IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE
Page 39 and 40: Uppmärksamhet/koncentration/hypera
Page 45: IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄ

Pilotstudie om mätning av små barns psykiska hälsa, 328 kB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?