Pilotstudie om mätning av små barns psykiska hälsa, 328 kB

12 IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄLSOVÅRDEN
Sedan slutet av 70-talet har krav ställts på att barnhälsovården borde satsa mer på frågor
av psykosocial karaktär. Trots att dessa krav formulerades för över tjugo år sedan har
det varit svårt att få en avgörande nyorientering till stånd (Magnusson 1999). På senare
år har emellertid det tidiga samspelet mellan förälder och barn uppmärksammats med
betoning på samspelets stora betydelse för barnets fortsatta utveckling. Inom
barnhälsovården framhålls nu att problem i samspelet under spädbarnstiden är
tillräckligt utbrett för att utgöra en potentiellt viktig del av barnhälsovårdens arbete. I
samband med detta efterlyser man också metoder för att identifiera samspelsproblem
(MFR 1999).
I barnsjuksköterskans uppgifter idag ingår också att ge stöd till föräldern att hantera sin
föräldrauppgift - i detta stöd ingår inte enbart att ge råd kring den praktiska
omvårdnaden utan i lika stor utsträckning att hjälpa föräldern att stödja barnet i dess
kognitiva och socioemotionella utveckling. I detta sammanhang uttrycks ett stort behov
av metodutveckling, bland annat gällande att tala öppet med föräldrar om sköterskans
eventuella oro över ett barn och att motivera föräldrar för adekvata insatser (MFR
1999).
Vid en State-of-the-art konferens i Stockholm (MFR 1999) föreslås att barnhälsovården
ändrar fokus från upptäckt av avvikelser hos barn till ett hälsoperspektiv innefattande
mobilisering av föräldrars resurser, tilltro till deras förmåga och kompetens samt riktade
insatser i syfte att stödja barn och barnfamiljer med särskilda behov. Man föreslår här att
omdisponera vissa resurser, men inte att minska stödet till barnfamiljerna. I samma
dokument betonas att barnhälsovården spelar en viktig roll i folkhälsoarbetet i sin
egenskap av generell resurs och att den är en medicinsk verksamhet med starka
psykosociala inslag (MFR 1999).
I slutet av 90-talet uttrycker samtidigt Barnpsykiatrikommittén (1997) och därefter EpC,
Socialstyrelsen (1997) nationella behov av att få till stånd rutiner för systematisk
insamling av information om förskolebarns psykiska hälsa. Dessa behov förefaller
stämma överens med den nyorientering inom barnhälsovården som under en längre tid
har efterlysts. Mot denna bakgrund formulerar Statens Folkhälsoinstitut idén om pilotstudien
om barns psykiska hälsa och barnhälsovården som en lämplig arena för detta.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT