Pilotstudie om mätning av små barns psykiska hälsa, 328 kB

More documents

Recommendations

Info

16 IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄLSOVÅRDEN dels erbjuda eventuellt stöd genom BVC-psykolog diskuteras som ett annat och bättre sätt att ta hand om de känslor och tankar som ett SDQ-formulär eventuellt kan väcka hos föräldrar. Stadsdelen A väljs ut för en pilotstudie. I stadsdelen A pågår föräldrastödsverksamhet (COPE) som eventuellt kan fungera som uppföljning till SDQ-formuläret. Den person som ansvarar för COPE-verksamheten i stadsdelen är intresserad av ett samarbete. Möte med BVC-personal Efter att den nya riktningen fastlagts bjuds personal från BVC i stadsdelen A in till ett informationsmöte. Den projektansvariga presenterar planerna för studien och SDQformuläret. Samtliga BHV-sjuksköterskor får se formuläret. BHV-sjuksköterskorna uttrycker vid detta möte en viss osäkerhet för planerna för studien och hur formuläret ska användas. Diskussionen vid detta första möte med BHV-sjuksköterskorna kan emellertid sammanfattas i följande punkter: Formulärets plats i besöket – den praktiska hanteringen När och hur ska formuläret överlämnas? Ett förslag är att formuläret överlämnas vid slutet av BVC-besöket. Då någon minut återstår kan BHV-sjuksköterskan be föräldern att sätta sig i väntrummet och fylla i SDQ-formuläret. Hon bör lämpligen finnas till hands både under och efter det att föräldern har fyllt i formuläret. Att finnas till hands efter att föräldern fyllt i formuläret uppfattas dock inte som helt enkelt, då barnsjuksköterskan ofta tar in nästa besökare direkt efter att den förra har lämnat rummet. Språkliga hinder – hur hantera formuläret vid besök av föräldrar som inte talar svenska? Formuläret är översatt till över 40 språk. Osäkert är dock om de språk som krävs finns bland dessa 40. Formuläret finns bland annat översatt till serbiska och kroatiska och även till arabiska, vilket innebär att det går att nå föräldrar med denna språkliga bakgrund. Formuläret kan tolkas på en rad olika sätt, beroende av kulturell bakgrund. En del invandrarföräldrar avstår från att fylla i formulär av rädsla för att bli registrerade. Av den anledningen är det viktigt att det tydligt framgår att deltagandet är frivilligt och anonymt. Möjlighet till uppföljning och kontaktförmedling Uppföljningsmöjligheter diskuteras - att hänvisa till barnpsykolog eller till föräldrastödsverksamhet. Hur ser möjligheterna ut? Kan barnpsykolog finnas till hands? När är det lämpligt att informera om den föräldrastödsverksamhet som pågår i stadsdelen? Helt enkelt – vilken roll kan/ska barnpsykolog/föräldrastödsverksamheten spela i detta sammanhang? STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄLSOVÅRDEN 17 Studien är inte klinisk. SDQ-formuläret ska inte fungera som screeninginstrument för eventuell riskidentifiering eller diagnos. Formuläret kan emellertid ligga till grund för ett reflekterande samtal mellan barnsjuksköterska och förälder om de frågor som tas upp i formuläret. Det är dock inte meningen att BHV-sjuksköterskorna ska göra bedömningar av enskilda barn utifrån hur formuläret har fyllts i. Frågan blir då huruvida BHVsjuksköterskorna upplever att deras tid och kompetens är tillräcklig för att föra ett sådant samtal. Är detta någonting som de vill syssla med och eventuellt integrera i rutinerna? Finns det några hinder? Hur ser i sådana fall dessa hinder ut? Behövs eventuell handledning från något håll (är barnpsykolog en lämplig handledare?)? Vid mötet med BHV-sjuksköterskorna framkommer inte tydligt om de upplever sin tid och kompetens som tillräcklig för uppföljande samtal med föräldrar. Alla är emellertid eniga om att frågan om barns och familjers psykosociala hälsa är viktig. Diskussionen är i detta skede allmän och både för- och nackdelar med denna studie lyfts fram av barnsjuksköterskor, psykolog och verksamhetschef. På fältet - motstridiga reaktioner och ambitioner Vid senare möten med BVC-personalen i stadsdelen A visar det sig att reaktionerna på planerna för studien är motstridiga. Vid ett besök på ett av de tre utvalda BVC meddelar BHV-sjuksköterskorna att de inte är intresserade av att medverka. De beskriver att de blivit överrumplade vid mötet på Socialmedicinska enheten och att de upplever sin arbetsbelastning som för stor redan. Verksamhetschefen säger sig vara positiv till studien men hänvisar sedan till BHVsjuksköterskorna och säger att studien kommer vid en olycklig tidpunkt. Primärvården har för första gången drabbats av besparingar. Barnhälsovården har visserligen inte drabbats direkt, menar verksamhetschefen, men får ta hand om en del av de fall av barnsjukdomar som vårdcentralen inte kan ta hand om. Detta har blivit ytterligare en belastning på BHV-sjuksköterskorna. Stadsdelen beskrivs dessutom som en stadsdel med ovanligt många sociala problem. BHV-sjuksköterskorna menar att de helt enkelt inte har förmåga att ta hand om de frågor och känslor som ett sådant formulär väcker. De upplever att de blivit tilldelade en extrauppgift utan att någon egentligen frågat dem om de är intresserade av att medverka. De är inte intresserade. Vid besöken på de två andra BVC i stadsdelen A visar sig personalen intresserad: ”vi provar och ser hur det går”. De ser det som intressant att medverka i projektet. En av BHV-sjuksköterskorna vill emellertid ändra på de föreslagna rutinerna. För att underlätta arbetet önskar hon skicka formuläret hem till föräldrarna i samband med kallelsen. Enligt hennes erfarenhet fungerar detta förfaringssätt bra. Då det gäller uppföljning säger denna barnsjuksköterska att hon redan har erfarenhet av uppföljande samtal och att det fungerar bra. Hon får handledning av BVC-psykolog och säger att hon är beredd på att vid behov förmedla kontakt med psykolog – men att det hittills aldrig har behövts. Hon har klarat av mycket av arbetet själv genom att lyssna. Verksamhetschefen ställer en del frågor om hur man ska hantera resultatet. Hur och vad ska man göra med det? Frågorna om riskidentifiering/generella uppgifter om barns psykiska hälsa är ständigt återkommande. Det är uppenbart att det finns olika ambitioner STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Page 1 and 2: Implementering av SDQ-Swe i Barnhä
Page 3 and 4: Innehåll IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE
Page 5 and 6: Förord IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I
Page 7 and 8: Inledning IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE
Page 9 and 10: Metod och infallsvinkel IMPLEMENTER
Page 11 and 12: Barnhälsovården och SDQ - kontext
Page 13 and 14: Frågeformuläret SDQ-Swe IMPLEMENT
Page 15: IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄ
Page 19 and 20: IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄ
Page 35 and 36: Bilaga 3 IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE
Page 39 and 40: Uppmärksamhet/koncentration/hypera
Page 45: IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄ

Pilotstudie om mätning av små barns psykiska hälsa, 328 kB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?