Pilotstudie om mätning av små barns psykiska hälsa, 328 kB

More documents

Recommendations

Info

24 IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄLSOVÅRDEN självklar del i arbetet. En del sjuksköterskor upplever att familjer som mår dåligt och som egentligen har behov av mera stöd inte alltid får det på grund av att tiden inte upplevs som tillräcklig. BHV-sjuksköterskorna beskriver sin uppgift gällande den psykiska hälsan som att lyssna, inte komma med svar, utan berömma och få föräldrarna att förstå att de kan mycket. En sådan uppgift tar tid. Samtidigt handlar det psykosociala arbetet om kontakter med andra stödjande instanser, exempelvis med Socialförvaltningen. Flera BHV-sjuksköterskor i stadsdelen A uttrycker sitt missnöje med samarbetet med Socialförvaltningen. De beskriver förhållandet med socialtjänsten som ensidigt och opersonligt. Enligt BHV-sjuksköterskorna hänvisar Socialförvaltningens personal ofta till sin sekretess. Även om BHV-sjuksköterskorna är medvetna om de strama juridiska ramarna socialtjänsten arbetar inom önskar sig flera BHVsjuksköterskor i stadsdelen A teamarbete, med eller utan familjerna, med Socialförvaltningen. En BHV-sjuksköterska önskar att arbetet med de familjer som behöver extra stöd skulle kunna fungera på ett sådant sätt att familjerna känner sig ”omhuldade”. Hon menar att organisationen av de olika verksamheterna gör kontakten mellan de professionella som möter familjerna anonym. Mycket hade varit vunnet om man utvecklat ett samarbete mellan de personer som i olika verksamheter arbetar med samma familjer, tror hon 3 . Samtidigt lyfter man här fram betydelsen av ett tvärfackligt teamarbete och ger exempel på när detta fungerar. En sjuksköterska vid BVC A:1 beskriver exempelvis hur samarbete, stöd och konsultationshjälp har betytt mycket för henne i hennes arbete med missbrukande mödrar. Hon beskriver även hur väl hennes samarbete med vårdcentralens kurator och BHV-psykologen fungerar. Vid BVC i kommun C upplever sjuksköterskorna att samarbetet med BHV-psykologen fungerar bra. Sjuksköterskorna här har även goda kontakter med barnomsorgen och även med kyrkan. De arbetar aktivt med sitt nätverk. Exempelvis är BHV-psykologen ute i verksamheterna och ”syns”. Vid tillfällen då föräldrar sedan får behov av att samtala, vet de vem det kan vända sig till. Vid detta BVC tror sjuksköterskorna att de i framtiden kommer att arbeta allt mer med psykosociala frågor och allt mindre med screening. Från att ha varit en instans som övervakar den somatiska utvecklingen går nu barnhälsovården mer åt att även se till den psykosociala utvecklingen och att genom utvecklingsbedömning uppmärksamma föräldrars individuella behov. En av sjuksköterskorna vid detta BVC menar att de nu strävar efter ett mer individualiserat förhållningssätt till varje specifik familj. Att BHV-sjuksköterskornas upplevelser av att ha ”tillräckligt med tid” för psykosociala frågor skiljer sig åt i denna studie kan bero på att sjuksköterskorna som är involverade i studien arbetar inom olika organisatoriska ramar. Några arbetar på en familjecentral, vilket innebär att handledning, stöd och hjälp finns i samma lokal. Känslan av otillräcklighet och osäkerhet på vad som kan göras för den aktuella familjen infinner sig inte hos dessa sjuksköterskor, då hjälpen och råden finns hos kuratorn i rummet bredvid. Vid ett annat BVC har man socialtjänsten i huset, vilket gör att inte heller här infinner sig osäkerhet kring hur man ska gå vidare, följa upp, hjälpa aktuella familjer som är i 3 Detta resonemang går även att finna i D. Lagerbergs studie om BHV-sjuksköterskors arbete med barn som far illa där 28 % av de BHV-sjuksköterskor som deltagit i studien uttryckt synpunkter på relationen till socialtjänsten. Bland dessa fanns starka önskemål om att förbättra samverkan med socialtjänsten, i synnerhet mer återkoppling och information från socialtjänsten, liksom lättnader i sekretessen. I samma studie framkommer att BHV-sjusköterskorna upplever ett behov av att kunna rådföra sig informellt med socialsekreterare utan att detta måste tas som en anmälan. (Lagerberg 1998) STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄLSOVÅRDEN 25 behov av extra stöd. Vid BVC C har man god kontakt med BVC-psykologen, men har också arbetat fram ett bra samarbete med barnomsorgen och kyrkan. Gällande ovannämnda tre BVC är samverkan mellan olika stödjande instanser god. Samtidigt uttrycker BHV-sjuksköterskor vid två andra BVC en viss otillräcklighet i arbetet med psykosociala frågor. Detta skulle kunna kopplas till att dessa två BVC inte på samma vis som ovannämnda två exempel aktivt arbetar tillsammans med exempelvis socialtjänsten. Dessa sjuksköterskor uttrycker en viss osäkerhet gällande hur de kan arbeta vidare med familjer som är i behov av extra stöd. Det är inte alltid de vet vart de ska vända sig med sina frågor eller vilken hjälp familjerna kan erbjudas 4 . En av sjuksköterskorna har emellertid byggt upp ett eget nätverk som fungerar mycket väl. Psykosociala frågor beskrivs som en viktig del av barnsjuksköterskans arbete. Hur de tar sig an dessa frågor varierar emellertid. En del ser som sin huvudsakliga uppgift att övervaka barnets tidiga somatiska utveckling och att sedan successivt komma in på psykosociala frågor vid senare åldrar. Andra vill se till hur hela familjen mår redan vid barnets födsel och lägger stor vikt vid det tidiga samspelet mellan förälder–barn. Däremellan uttrycker BHV-sjuksköterskor att de befinner sig mittemellan dessa positioner – den somatiska utvecklingen är viktig att övervaka samtidigt som det är viktigt att vara lyhörd och ta hand om de frågor som inte kan fångas in genom de vanliga hälsokontrollerna. Lyhördheten får dock emellanåt stå tillbaka då BHVsjuksköterskorna upplever att tiden för detta är knapp och kontakten med en del andra stödjande verksamheter bristfällig. Upplevelser av kompetens i psykosocialt arbete BHV-sjuksköterskornas upplevelser av kompetens gällande psykosociala frågor varierar – några är nöjda medan andra efterlyser mer. En sjuksköterska säger att hon gärna vill ha ”mer kött på benen”. En annan sjuksköterska säger sig ibland ha behov av mera handledning, när det gäller enklare fall - ”mera allmänmänskliga frågor”. Som exempel ger hon föräldrar som själva haft en vilsen uppväxt och som inte vet ”hur man gör när vi äter”, ”när vi är tillsammans”, ”hur man lever sitt liv”. Även frågor kring gränssättning och regler skulle vara bra att få handledning i- att helt enkelt få goda råd som de kan förmedla. Ytterligare en sjuksköterska upplever sin kompetens som god. Som BVC-sköterska tror hon sig kunna ta hand om ”lättare saker”, samtidigt som hon skickar vidare vid tyngre fall (om föräldern exempelvis kanske behöver medicin). En BHV-sjuksköterska menar att det varit bra att under utbildningen få kunskap om det mångkulturella samhället, om kulturskillnader och hur det är att arbeta inom vården i ett mångkulturellt samhälle. En BHV-sjuksköterska beskriver hur hon förändrat sitt förhållningssätt till frågor av psykosocial karaktär. Tidigare skrev hon ganska snabbt remiss och bad föräldrarna gå till BHV-psykologen. Nu arbetar hon med föräldrarna och tar en del samtal själv. Hon bygger upp förtroendet och föreslår vid lämpligt tillfälle ”kanske skulle du kunna tala vidare om detta med Anna (BHV-psykologen)?” . Denna sjuksköterska tror att mycket handlar om hur man bygger upp ett förtroende och hur man förmedlar kontakt. Denna sjuksköterska har vidgat sina gränser gällande vilka 4 Dessa sjuksköterskors uttryckta frustration kan kopplas till resultaten i Lagerbergs studie där en del barnsjuksköterskor antyder att en förutsättning för ett gott samarbete är själva närheten, att man har kontaktpersoner inom socialtjänsten eller en socialsekreterare som kommer till BVC (Lagerberg 1998:235) STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Page 1 and 2: Implementering av SDQ-Swe i Barnhä
Page 3 and 4: Innehåll IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE
Page 5 and 6: Förord IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I
Page 7 and 8: Inledning IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE
Page 9 and 10: Metod och infallsvinkel IMPLEMENTER
Page 11 and 12: Barnhälsovården och SDQ - kontext
Page 13 and 14: Frågeformuläret SDQ-Swe IMPLEMENT
Page 15 and 16: IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄ
Page 23: IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄ
Page 35 and 36: Bilaga 3 IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE
Page 39 and 40: Uppmärksamhet/koncentration/hypera
Page 45: IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄ

Pilotstudie om mätning av små barns psykiska hälsa, 328 kB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?