Pilotstudie om mätning av små barns psykiska hälsa, 328 kB

IMPLEMENTERING AV SDQ-SWE I BARNHÄLSOVÅRDEN 29
Samtliga personer som involverats i studien efterlyser metoder gällande arbetet med
psykosociala frågor. Att dessa personer - forskare, BHV-sjuksköterskor, vårdutvecklare,
BHV-psykolog och verksamhetschefer – samtidigt har olika uppfattningar om nya
metoder kan förklaras av att de återfinns i skilda sociala världar med skilda sätt att se på
och värdera barnhälsovården som verksamhet. BHV-sjuksköterskorna visar sig öppna
och intresserade av att arbeta med psykosociala frågor. De koncentrerar sig emellertid i
första hand på en individuell, konkret nivå - i mötet med föräldern och barnet. De vill
inte att det nya, i detta fall formuläret, ska ta tid från besöket och från BHVsjuksköterskans
arbete med föräldern/barnet. Intar man istället ett forskningsperspektiv
återfinns ambitionen med studien på en generell kunskapssökande nivå där man
efterlyser generella data om hur barn mår psykiskt. Samtidigt efterlyser representanter
från barnhälsovården metoder att använda i det psykosociala arbetet.
För att skapa en gemensam förståelsegrund för hur och varför SDQ-formuläret införs i
barnhälsovårdens verksamhet bör därmed den som ansvarar för implementerings - och
genomförandearbetet koncentrera sig på att bygga broar mellan de skilda sociala världar
som samexisterar i barnhälsovården och förtydliga arbetet på en rad punkter:
− Varför ska SDQ-formuläret införas i barnhälsovården?
− Hur kan SDQ-formuläret införas i barnhälsovården på ett sätt som utvecklar
BHV-sjuksköterskans psykosociala arbete?
− Hur kan SDQ-formuläret införas i barnhälsovården utan att generera onödig oro
hos föräldrar?
Avvikelseperspektiv och hälsoperspektiv
Under studiens gång sammanvävs ambitioner med primär och sekundär prevention och
två perspektiv på pilotstudien och på barnhälsovården i stort framträder;
”avvikelseperspektivet” och ”hälsoperspektivet”. Tydligt är att det råder en spänning
mellan dessa båda perspektiv – en spänning som tydliggör skilda ambitioner inom
verksamheten som samtidigt på längre sikt torde vara förenliga.
Om man intar det så kallade avvikelseperspektivet kan man genom SDQ:n finna nya sätt
att upptäcka barn med avvikande beteendemönster och erbjuda extra stöd till de
föräldrar och barn som förefaller behöva det. Det enskilda resultatet på SDQ:n och
formuläret kan då i första hand användas för att upptäcka avvikelser och rikta insatser
mot dessa ”upptäckter” – den ambition man även benämner ”screening”.
Utifrån hälsoperspektivet kan SDQ:n däremot bereda väg för samtal med alla besökande
föräldrar om frågor som generellt sett kan anses vara känsliga. Här kan BHVsjuksköterskorna
med hjälp av SDQ-formuläret ta upp frågor som rör barns psykiska
hälsa utan att söka efter avvikelser hos enskilda barn. BHV-sjuksköterskorna intresserar
sig då inte för hur den enskilda föräldern har fyllt i formuläret utan lyssnar istället på om
frågorna väckt några tankar hos föräldern. Det eventuella samtal som kommer till stånd
är då på förälderns initiativ. Även utifrån detta perspektiv är det emellertid möjligt att i
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT