SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket

25. Samuel E. Bring (red.), Vänners hyllning till J. Sigfrid Edström på sjuttioårsdagen
den 21 november 1940 (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1940).
26. K. A. Bratt (red.), J. Sigfrid Edström. En levnadsteckning I (Stockholm: Norstedts,
1950); K. A. Bratt (red.), J. Sigfrid Edström. En levnadsteckning II (Stockholm: Norstedts,
1953); J. Sigfrid Edström, Minnen ur mitt liv (Ystad, Stockholm, 1959).
27. Gunér, 264.
28. SVT, TV2, Prata inte – handla! (24/12 1989, Athenafilm, Göran Gunér).
29. För Gunérs kommentarer kring dokumentären, se ”Resor i tiden: Om konsten
att återskapa det förflutna på film”, 262–267.
30. Eva Blombergs forskning visar bland annat att det är den kommersiella aktören
AB Svensk Talfilm som är aktiv och erbjuder sina tjänster till olika fackförbund,
medan arbetarrörelsens företrädare är mer passiva. Eva Blomberg, ”Filmeländet
– att utarbeta en filmpolitik”, (red.) Mats Jönsson & Pelle Snickars, Medier &
politik: Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet (Stockholm: Statens
ljud- och bildarkiv, 2007), 112.
31. Över hälften av dem, 53 filmer, är tillkomna 1940, vilket gör detta årtal exceptionellt.
I och med andra världskrigets utbrott 1939 och tiden framöver minskades
av naturliga skäl filmproduktionen i krigförande länder. Det i sin tur reducerade
filmimporten till Sverige. Följden blev att filmbranschen fick svårt att fylla biorepertoaren
på sedvanligt sätt när antalet biobesökare under andra världskriget
nådde rekordnivåer på runt 45 miljoner besök årligen. En av orsakerna till talarfilmernas
rekordantal 1940 är förmodligen det världspolitiska läget, vilket gjorde
det viktigt att ur informations- och propagandasynpunkt nå ut till allmänheten i
olika frågor. I Visuell fostran: Film- och bildverksamheten i Sverige under andra
världskriget (Lund. Sekel Bokförlag, 2011) visar filmvetaren Mats Jönsson att
1940 utgör ett extraordinärt år som är centralt i framställningar om offentliga
evenemang och manifestationer vid denna tid.
32. Brev från advokat Gideon Alm, Stockholm, till J. S. Edström 25/10 1943 angående
bouppteckningen efter Albert Wickman: ”Bland tillgångarna äro upptagna
åtskilliga talarfilmer inspelade på bekostnad av direktör Wickman och förty tillhöriga
boet.” J. Sigfrid Edströms arkiv, vol. 316. Albert Wickman var far till regissören
Torgny Wickman.
33. Uppgifterna återfinns i brev från J. S. Edström till Gideon Alm, Stockholm, 27/10
1943. J. Sigfrid Edströms arkiv, vol. 316. I svensk filmdatabas återfinns även
Talarfilm Albert Wickman (1940), vari huvudpersonen själv talar om freden och
läser en dikt samma dag som Frankrike kapitulerar, dvs. den 17 juni 1940.
34. Förtexterna är sparsamma med information och upprepar i stort sett endast filmens
titel. Notera dock att J. S. Edströms initialer är felaktiga angivna (står J. F.,
men skall vara J.S.). Eftertexter förekommer inte.
35. Bojkottfrågan aktualiserades först i USA av en judisk dagstidning, Baltimore
Jewish Times, den 17 april 1933. Dagen därpå den 18 april togs nyheten upp av
170 | ”Skosmörja eller arkivdokument?”