SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket
SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket
SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
agendan. I slutet av januari 1936 väckte Nils Flyg från Socialistiska<br />
partiet med motion nummer 618 bland annat frågan i riksdagen. I den<br />
efterlyste han en utredning om vad upprättandet av ett statligt filmarkiv<br />
skulle kosta. Motionen tillstyrktes – och en förfrågan om fortsatt<br />
utredning av möjligheterna att inrätta ett statligt filmarkiv sändes vidare<br />
till Kungl. Maj:t. 20 I februari 1938 rapporterade branschtidskriften<br />
Biografbladet om motionens vidare öden. Av artikeln ”Staten och<br />
filmen” framgick bland annat att chefen för armén i slutet av januari<br />
1938 anhållit om att några oanvända ”kaserner vid Storgatan i Stockholm<br />
skulle få inrättas till arkivdepå för krigsarkivet och ett centralt statligt<br />
filmarkiv”. 21 Biografbladet citerade även direkt ur arméchefens skrivelse,<br />
vilken beskrevs som ”ett bevis på statsmakternas växande förståelse<br />
för filmen och dess dokumentariska värde”. Stora kostnader, påpekade<br />
man vidare, ”ha nedlagts på att producera värdefull film, men föga har<br />
gjorts för att bevara denna film för framtiden. Man torde också kunna<br />
förutsätta, att filmens möjligheter komma att framledes alltmer utnyttjas<br />
och att man i följd härav får räkna med stegrad produktion och<br />
livligare efterfrågan av film. Det torde slutligen böra framhållas, att filmen<br />
i vissa avseenden motsvarar handskrivet arkivmaterial, för vars<br />
bevarande staten sedan lång tid tillbaka vidtagit betryggande åtgärder.”<br />
22 Argumentationen är intressant eftersom bevarandet av ett yngre<br />
medium, film, likställdes med det ansvar staten tagit för det äldre<br />
skriftmediet. Enligt artikeln instämde även chefen för Statens Biografbyrå,<br />
Gunnar Bjurman, i arméchefens slutsatser, vilket föranledde Biografbladet<br />
att ställa en direkt fråga till den svenske filmcensurchefen huruvida<br />
Svenska Filmsamfundets samlingar också skulle kunde komma<br />
ifråga i ärendet. Utan att lova för mycket svarade Bjurman att han ställde<br />
sig ”välvillig till tanken” eftersom han ansåg ”att samfundet kan sägas<br />
ha en moralisk rätt att komma i åtanke”. 23 Biografbladet summerade<br />
därefter sin egen (och i viss mån den svenska filmbranschens) ståndpunkt<br />
med ord som faktiskt skulle kunna vara hämtade från våra dagars<br />
diskussion kring filmarkivet.se: ”Man vågar antaga, att den nu påtänkta<br />
institutionen, även om dess verksamhet strängt begränsas till<br />
filmarkivering, skulle kunna bli ett centralt förmedlingsställe för utbytande<br />
av erfarenheter om filmens praktiska användning hos alla statliga<br />
och med dem jämställda institutioner”. 24<br />
Förhoppningen om att bilda ett svenskt statligt filmarkiv var med<br />
filmens arkiv | 21
Change language