SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket

avslutas till sist med ett efterord av Erik Hedling, där han bland annat
funderar kring hur filmforskningen kan tänkas förändras i takt med att
helt nya materialkategorier digitalt görs tillgängliga på en sajt som
filmarkivet.se.
Till sist några rader om kommande ambitioner med satsningen på
filmarkivet.se. Grundsyftet med sajten har varit att tentativt lyfta fram
SFI:s och KB:s omfattande samlingar av rörlig bild. Idag finns som
tidigare påtalats omkring 500 filmer tillgängliga, och en infrastrukturell
forskningsansökan – skriven av en av oss redaktörer (Snickars) –
om att fördjupa samarbetet och uppgradera filmarkivet.se har nyligen
lämnats in. Att kontexualisera och använda andra digitaliseringsprojekt
– och därigenom berika materialet på filmarkivet.se – är en kungstanke
i denna ansökan. Ett konkret digitalt exempel utgörs av så kalllade
stolpaffischer, biografprogramblad från cirka 1900 till 1920, där
KB i ett tidigare Accessprojekt digitaliserat omkring 8 000 blad men
ännu ej tillgängliggjort dessa. Detta affischmaterial är internationellt
sett unikt och borgar för flera intressanta forskningsprojekt; ett annat
spännande material är den censurkorrespondens som digitaliserats på
Statens biografbyrå (numera Statens medieråd), men till vilka publik
access (genom den Nationella arkivdatabasen) fortsatt är kringskuren.
I korthet, existerar idag ökade förväntningar, inte minst från forskare,
på att institutioners sedvanliga metadata ska åtföljas av andra
materialtyper och beskrivningar. Betraktad som en filmhistorisk plattform
skulle en utveckling av filmarkivet.se inte bara ha möjlighet att
addera nya kontextuella funktionaliteter – till exempel i linje med
European Film Gateway. Ambitionen (åtminstone i ansökan) är att
sajten, i stil med internationellt uppmärksammade projekt som brittiska
Transcribe Bentham eller finska Digitalkoot, också ska erbjuda
användare i allmänhet och forskare i synnerhet, möjligheter att berika
filmmaterialet, interagera, vara aktiva i urval, kommentera, omforma,
rekontextualisera och till och med ladda ned (och inte bara streama) de
filmer som klarerats eller befinner sig i den kulturella allmänningen.
Filmhistorien är ju inte bara en fråga om teknik eller den metadata
som institutioner samlat ihop och ibland tämligen arbiträrt sparat.
Som ”den nya filmhistorien” visat handlar den lika mycket om publika
upplevelser, social interaktion, ögonvittnesskildringar, biografpublikens
sociala och könsmässiga sammansättning, filmens vardagshisto-
filmens arkiv | 33