SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket
SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket
SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
”på ett betryggande sätt förvaras kommer de i en framtid att bli av<br />
stort kulturhistoriskt intresse.” Visst är det så. 1900-talets svenska<br />
filmer är i flera avseenden fortfarande av stort kulturhistoriskt intresse<br />
idag, i alla fall så länge vi är noga med att försöka sätta oss in i verkens<br />
respektive historiska kontext. Förordet till SF:s festskrift innehåller en<br />
kort motivering till publicerandet som just exemplifierar kontextualiseringens<br />
fördelar. Det är VD:n Dymling som förklarar att orsaken till<br />
utgivandet av en bok på drygt 270 sidor som hyllar den egna framgångsrika<br />
verksamhetens första 25 år var ”att en sådan redovisning,<br />
med hänsyn till filmens ställning i det moderna samhället, också kan<br />
äga ett visst intresse”. 5 Här bör man särskilt notera att det är det moderna<br />
samhället som nämns. Som landets före detta radiochef hade<br />
Dymling tidigt insett betydelsen av att förstå och kontrollera moderna<br />
massmediers komplexa retorik – inte minst deras propagandistiska och<br />
opinionsskapande funktioner.<br />
Den moderna filmkameran som fokuserar kortfilmsavdelningens<br />
fyra män på tidigare nämnda fotografi inkluderades alltså i viss mån<br />
för att visa hur väl SF låg i fas med sin egen samtids tekniska utveckling.<br />
Att denna moderna teknik i hög grad användes till inspelning av<br />
kort- och journalfilmer om Sveriges kulturarv, historia och traditioner<br />
var ett annat tecken i tiden som låg i linje med den politiska maktens<br />
idéer om ett diakront mediebruk. När sannfärdigheten bedöms i dessa<br />
filmer bör därför bakomliggande ideologiska och retoriska strategier<br />
stå minst lika mycket i fokus som estetik, retorik och handling.<br />
Lämplig publicitet<br />
Svenska Flaggans Dag har firats i Sverige sedan 1916 och redan första<br />
året ingick skildringar av dagens begivenheter i svensk journalfilm.<br />
Filmbolagen hade tidigt insett att det var vid på förhand planerade och<br />
rituellt iscensatta evenemang likt denna dag som filmade veckorevyer<br />
kom bäst till sin rätt. Eftersom officiella ritualer i Sverige vanligtvis genomfördes<br />
enligt noggrant upplagda planer oavsett om filmbolagens<br />
kameror var på plats <strong>eller</strong> ej, framstår journalfilmsreportage från sådana<br />
mediehändelser som ett ovanligt värdefullt historiskt källmaterial. 6<br />
Precis så här såg det ut när celebriteter, politiker, föreningsfolk, affärs-<br />
Svenskt nationaldagsfirande under kalla kriget | 215
Change language