SkoSMörJA eller ArkivdokuMent? - Kungliga biblioteket

arkivsajt skilja sig från andra webbplatser med rörlig bild. Det finns
viss typ av avgörande kunskap om materialets ursprungliga beskaffenhet
som bara kan komma från de som förvaltar samlingarna. Avsändaren har
kunskaper som går att utläsa från det fysiska materialet som externa
användare inte kan begäras ha.
Andra kontexualiseringsformer
Naturligtvis finns det också andra typer av kontextualisering, på en annan
nivå, som arkivarier inte alltid har tillräckliga kunskaper att utföra
lika bra som andra, som besitter specialkunskaper. En kontextualisering
som bland annat kan handla om orsaken till varför filmerna gjordes,
i vilket historiskt sammanhang de gjordes, vad man kan läsa ut av
hur filmerna visades och hur de togs emot. Det finns andra som har
mer kunskap om detta än Filmarkivet som avsändare, och som inte
bara kan ge värdefull utan i många fall nödvändiga förklaringar, ramverk,
tolkningar. De så kallade talarfilmerna är ett belysande exempel,
som för övrigt Mats Rohdin diskuterar i sitt bidrag till denna bok. Talarfilmerna
är en serie filmer i huvudsak producerade i början av 1940-
talet, där politiker och andra prominenta personer står rätt upp och
ner i en talarstol och under cirka fem till femton minuter ger sin syn på
en eller annan dagsaktuell fråga – eller på samhällsläget i stort.
Vad gäller filmmaterialet finns originalnegativ till en del av filmerna
bevarade, i vissa fall finns endast mer eller mindre slitna nitratkopior
från tiden, i vissa fall såväl negativ som kopior. Ibland är vare sig
negativ eller kopia komplett, men oftast överlappar de så att det vid en
omkopiering finns möjlighet att använda delar från olika utgångsmaterial
för att få fram en fullständig version. Som filmarkiv vet vi det,
och kan därför berätta om det. Men varför gjordes talarfilmerna, vilka
personer bjöds in att delta; varför bjöds just dessa in och inte andra?
Varför gjordes filmerna just åren 1940 och 1941? Vad säger de om Sveriges
förhållande till omvärlden under pågående världskrig?
Experiment- och konstfilmer är en annan kategori filmer som också
ofta behöver sättas in i ett sammanhang. I filmarkivets uppdrag ingår
att bevara den film som visats på biograf i Sverige, eller som underställts
granskning av Statens biografbyrå med avseende på biografvis-
Filmarkivet.se – ett avsändarperspektiv | 45