Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...

molndensitet. Vid bedömning av effekten av en dammexplosion
är det endast begränsade explosioner, exempelvis i utrustning
eller lagerlokaler etc., som är intressanta.
Toxiska effekter. Utsläpp av ämnen med toxiska effekter, särskilt
tryckkondenserade gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid),
kan ge upphov till allvarliga konsekvenser över mycket stora
områden. Effekten på människor som exponeras för ett
utsläpp är beroende av:
• Ämnets toxiska, fysikaliska och kemiska egenskaper.
• Exponeringssätt.
• Erhållen dos (beroende av koncentration och tid vid
inandning).
Ett ämnes toxiska egenskaper kan beskrivas på olika sätt. Dödliga
doser, eller koncentrationer kan anges genom LD 50 eller
LC 50 -värden (Lethal Dose/Concentration för 50% av den aktuella
populationen). Ett mer användbart mått i vissa sammanhang
är IDLH-värden (Immediately Dangerous to Life and
Health) (NIOSH,2001).Dessa anger den högsta koncentration
som en frisk arbetstagare kan exponeras för under 30 minuter
och ändå kunna fly, utan att få några bestående men. I kvantitativa
analyser kan sannolikheten för dödsfall till följd av exponering
av ett toxiskt ämne bestämmas genom en »Probitfunktion«.
Erforderlig indata är koncentration, exponeringstid,
samt materialkonstanter.
Miljökonsekvenser. Vid bedömning av de miljökonsekvenser
som kan uppstå till följd av en olycka måste hänsyn tas inte
bara till utsläppets omfattning och typ av kemikalie utan också
till omgivningens sårbarhet och värde ur miljösynpunkt.
Detta innebär att antalet parametrar blir mycket stort. I den
riskmatris som redovisats i kapitel 3 bedömdes miljökonsekvenser
utifrån utsläppets storlek och möjligheter för sanering.
Detta är som regel helt otillräckligt. Förslag på parametrar
som kan vara aktuella att bedöma är:
• Påverkad naturresurs.
• Påverkat områdes storlek.
• Tid för återhämtning.
106 • RISKANALYS