Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Ett antal riskdimensioner
Ny och obekant för de berörda.
Svår att förstå för dem som kan drabbas.
Dåligt känd även av forskarna.
Ofrivillig.
Svår att undvika för den som kan drabbas.
Kan ha omedelbara konsekvenser.
Kan ha effekter som inte kan undanröjas om de väl inträffat.
Väcker ångest och fasa.
Kan skada barn och framtida generationer.
Är orättvis och omoralisk.
Är ett uttryck för mänskligt övermod.
Kan inte uppfattas av våra sinnen.
Är säkert dödlig om den väl inträffar.
Kan leda till stora katastrofer.
Skadar växtlivet.
Skadar djurlivet.
Är en varning om att mycket värre skador kan komma att inträffa.
Ökar med tiden.
Leder till cancer.
Dödar omedelbart den som utsätts för den.
Kommer av en verksamhet som strider mot naturen.
Tabell 2.1 Faktorer
som kan påverka hur
människor upplever
risk (Sjöberg, 1995).
Områden där man har personlig erfarenhet tenderar att upplevas
som mindre riskfyllda.
En annan faktor som är viktig är att mänskliga riskbedömningar
påverkas av vad som faktiskt har hänt. Detta gäller även
om en enstaka olycka inte i sig behöver påverka en tidigare statistiskt
bedömd sannolikhet för händelsen. Estoniaolyckan
kan kanske vara ett exempel på att en och samma risk upplevs
som allvarligare efter det att en olycka inträffat än innan. Samma
effekt skulle förmodligen göra sig märkbar t.ex. efter en
olycka med farligt gods med stora konsekvenser.
B. Faktorer som hänförs till typen av konsekvenser
Generellt sett brukar riskkällor som kan leda till mycket stora
konsekvenser betraktas som mer riskfyllda än riskkällor där
konsekvenserna realiseras i fler olyckor med mindre konsekvenser.
Detta gäller även om en objektiv bedömning av risken,
t.ex. i antal statistiska dödsfall, skulle visa att riskerna är
likvärdiga. Detta uttrycks ofta som att det föreligger en »aversion«
mot stora olyckor.
26 • RISKANALYS