Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Grad av trolighet <strong>för</strong> att en viss händelse ska inträffa kan uttryckas på två sätt<br />
– sannolikhet <strong>och</strong> frekvens.<br />
Sannolikhet<br />
Frekvens<br />
sannolikheten att en viss händelse inträffar under givna <strong>för</strong>utsättningar, t.ex.<br />
under en viss tidsperiod eller givet att en viss tidigare händelse har inträffat.<br />
antal gånger som händelsen <strong>för</strong>väntas inträffa under en viss tidsperiod, ofta<br />
ett år men ibland under en timma eller en anläggnings livstid.<br />
I riskanalytiska sammanhang är frekvensen per år <strong>för</strong> de händelser man<br />
studerar ofta mycket låg <strong>och</strong> den numeriska skillnaden mellan sannolikhet<br />
<strong>och</strong> frekvens kan vara <strong>för</strong>sumbar. Den väsentliga skillnaden är dock att<br />
sannolikheten är ett dimensionslöst tal mellan 0 <strong>och</strong> 1 (0=händelsen kan<br />
inte inträffa, 1= händelsen kommer att inträffa) medan frekvensen har en<br />
dimension (t.ex. antal gånger per år) <strong>och</strong> kan anta högre värden. I många<br />
sammanhang, t.ex. felträdsanalys är denna skillnad av stor principiell<br />
betydelse <strong>och</strong> begreppen måste särskiljas.<br />
spridning.I vissa fall är dessa baserade på en grundlig teoretisk<br />
bas. I andra fall kan den teoretiska <strong>för</strong>ståelsen, eller möjligheten<br />
att modellera <strong>för</strong>loppen, vara mer begränsade.<br />
I en kvantitativ analys beräknas <strong>och</strong> uttrycks konsekvensen<br />
i absoluta tal, t.ex. <strong>för</strong>väntat antal omkomna / skadade personer<br />
eller <strong>för</strong>väntad ekonomisk skada. I många fall måste ett<br />
stort antal scenarier, med hänsyn till populationsvariationer,<br />
atmosfäriska <strong>för</strong>hållanden, etc. beaktas. I en kvalitativ analys<br />
görs ofta en erfarenhetsbaserad bedömning, ibland klassad i<br />
en 5-gradig (eller annan) skala.<br />
3.1.6 Bedömning av risknivå<br />
Efter genom<strong>för</strong>d riskidentifiering (eller mer korrekt skadehändelseidentifiering),<br />
sannolikhetsbedömning <strong>och</strong> konsekvensbedömning<br />
har vi skaffat oss kunskap om vad som kan inträffa,<br />
hur ofta detta kan tänkas ske <strong>och</strong> vilka konsekvenser som<br />
kan uppstå. Innan vi kan ta ställning till om den analyserade<br />
situationen kan accepteras sådan som den är eller om riskreducerande<br />
åtgärder krävs, återstår tre närliggande (<strong>och</strong> ibland<br />
sammanfallande) frågor:<br />
• Hur ska risknivån bedömas?<br />
• Hur ska resultatet presenteras?<br />
• Hur ska risken värderas?<br />
ALLMÄNT OM ANALYS • 59
Change language