Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...

More documents

Recommendations

Info

Avluftning över tak Tryckluft HLA Tryckluft Råvara Ångslinga Färdig produkt Figur 3.9 Blandningskärl med kringutrustning. 3.6.1 Metoder för analys av allmänna tekniska eller sociotekniska system Vissa av de metoder som redovisas nedan åskådliggörs med hjälp av ett exempel, kärl för oljeblandning. Bakgrunden till detta exempel redovisas nedan. Exemplet bygger på en verklig händelse där en övertryckning av ett kärl resulterade i ett kärlhaveri. Figur 3.9 är en schematisk skiss av kärl med kringutrustning. Vid ett tillfälle avbröts inte inpumpningen av råvara till kärlet i tid samtidigt som högnivålarmet (HLA) var ur funktion. Vätskenivån i kärlet blev så hög att vätska nådde upp till avluftningsledningen och fyllde delar av denna. Senare skulle råvaruledningen mellan kärlet och lagertanken rengöras, vilket gjordes med en s.k. pig som pressas igenom ledningen med tryckluft. Efter rengöringen avluftades ledningen genom att kvarstående luft släpptes till blandningskärlet.Avluftningsledningen, som då var delvis vätskefylld, klarade inte att avlasta trycket utan kärlet sprängdes. ALLMÄNT OM ANALYS • 75
Konfliktanalys. Konfliktanalysen kan utgöra ett första steg i ett planarbete. I konfliktanalysen identifieras konflikter mellan olika intresseområden (friluftsliv, mineralbrytning, hälsa och säkerhet, trafik, naturvård, försvar m.fl.). Syftet är att systematiskt identifiera och bearbeta problem och att underlätta planarbetet. Det handlar om att på ett tidigt stadium bli medveten om konflikter som kan orsaka hinder under det fortsatta planarbetet. Om konfliktanalysen avslöjar en tidig oenighet i säkerhetsbedömningen av planområdet finns det fog för att beakta detta i riskanalysen. Analysen behöver inte endast omfatta konflikter i riskfrågor utan kan ha en tvärsektoriell karaktär. Konfliktanalysen kan även resultera i utvecklandet av en samsyn avseende problemen i vissa frågor och på ett positivt sätt lösa konflikter (Persson, 1998). Checklistor används framför allt vid jämförande analys för att identifiera kända typer av riskkällor och kontrollera att vedertagna standardförfaranden tillämpas. Analysen resulterar i en lista med noteringar huruvida angivna specifikationer och/ eller rutiner är uppfyllda eller inte. Noggrann kontroll av stora och komplexa system fordrar detaljerade checklistor som utarbetats och anpassats till aktuell anläggningstyp eller process. För översiktlig kontroll av riskerna i olika system eller objekt går det att använda mer allmänt formulerade checklistor. Checklistor används även som stöd vid genomförande av riskanalyser, t.ex. i samband med riskidentifiering. Indexmetoder. Inom bl.a. processindustrin finns vissa indexmetoder utvecklade. De mest kända är Dow – Fire and Explosion index och ICI – The Mond Index. Med hjälp av dessa metoder kan riskkällor i samband med industriell kemikaliehantering identifieras och klassificeras. Det beräknade indextalet påverkas negativt (ökande index) av ökande mängder brandfarliga och toxiska kemikalier och utrustning eller operationer som innebär ökad risk. Indextalet påverkas positivt (minskande index) av olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder. 76 • RISKANALYS
Page 1 and 2:
Räddningsverket Handbok för riska
Page 3 and 4:
Att mångfalida innehållet i denna
Page 5 and 6:
2.5.2 Betydelsen för riskhantering
Page 7 and 8:
5.5.4 Kommunikation av osäkerhet o
Page 9 and 10:
1.1 Avgränsningar och inriktning 1
Page 11 and 12:
1.3 Olika aktörers ansvar 1.3.1 Ce
Page 13 and 14:
1.3.8 Företag Kommunala och enskil
Page 15 and 16:
1.4 Kunskap som erfordras Riskhante
Page 17 and 18:
Risktagare Nytto- och kostnadstagar
Page 19 and 20:
18 • RISKANALYS lan som målen ä
Page 21 and 22:
den lägsta säkerhetsnivå eller h
Page 23 and 24:
Många av de olika definitioner, so
Page 25 and 26: Synsättet att risker är objektiva
Page 27 and 28: Ett antal riskdimensioner Ny och ob
Page 29 and 30: än vad män gör. Kvinnor framstå
Page 31 and 32: fartyg lägre än för vägtrafiken
Page 33 and 34: Figur 2.3 Exempel på myndigheter s
Page 35 and 36: 1999. Operativ tillsynsmyndighet ä
Page 37 and 38: inom såväl den enskilda som den o
Page 39 and 40: Myndighetssamverkan Som framgår av
Page 41 and 42: lan det som ligger under och det so
Page 43 and 44: fasthet. För människor kan det in
Page 45 and 46: Personliga faktorer Arbetsfaktorer
Page 47 and 48: Ledningsgenomgång Utvärdera Plane
Page 49 and 50: och byggnader konstrueras. Hanterin
Page 51 and 52: Frekvens av olycka 1. Empirisk säk
Page 53 and 54: given liksom tillförlitligheten (m
Page 55 and 56: Systemkonstruktion Riskidentifierin
Page 57 and 58: samt för att arbetet ska kunna utv
Page 59 and 60: med hjälp av sannolikhetsdata för
Page 61 and 62: De två första frågorna handlar o
Page 63 and 64: Individrisknivå Figur 3.5 Exempel
Page 65 and 66: utifrån detta resultat kunna fatta
Page 67 and 68: Olycksförebyggande åtgärder Figu
Page 69 and 70: ser. För kvantitativa analysmetode
Page 71 and 72: Nedan ges några exempel från Sved
Page 73 and 74: • Betydande svårigheter att åsk
Page 75: Förväntad skade- Metod för uppsk
Page 79 and 80: Figur 3.10 Formel för beräkning a
Page 81 and 82: Genom att dela in verksamheten elle
Page 83 and 84: Avvikelse Orsak Konsekvens Befintli
Page 85 and 86: Högt tryck NEJ JA Kärlet brister?
Page 87 and 88: 6. Sannolikheter anges för varje g
Page 89 and 90: Resultatet ger ett mått på starka
Page 91 and 92: Händelseträdsmetod. Med händelse
Page 93 and 94: 3.8 Referenser Frantzich, H. 2000.
Page 95 and 96: kunna utvärderas. Målbeskrivninge
Page 97 and 98: innefattar ofta även, mer eller mi
Page 99 and 100: För att reducera antalet skadefall
Page 101 and 102: Felfrekvensklasser Typ av skadehän
Page 103 and 104: Läckagets storlek Sannolikhet för
Page 105 and 106: Strålningsnivå Skada på utrustni
Page 107 and 108: molndensitet. Vid bedömning av eff
Page 109 and 110: Tabell 4.7 Riskmatris för ammoniak
Page 111 and 112: Område med oacceptabla risker. Omr
Page 113 and 114: Frekvens av N eller fler dödsfall
Page 115 and 116: som ska sättas in då en olycka ha
Page 117 and 118: Urspårning Explosion Farligt gods
Page 119 and 120: systemet. De sammanstötningar som
Page 121 and 122: 100 ppm Figur 4.7 Utsläpp svaveldi
Page 123 and 124: 4.3.5 Riskvärdering Den traditione
Page 125 and 126: Bana Fordon Trafik Omgivning Admini
Page 127 and 128:
Brand i byggnad 1-p 1 p 2 p 1 Perso
Page 129 and 130:
• Finns det ansamling av material
Page 131 and 132:
Riskprofilen utgör ett sätt att p
Page 133 and 134:
sen och värmeansamlingen så stor
Page 135 and 136:
Kriterium Nivå Källa Brandgasskik
Page 137 and 138:
4.4.4 Presentation av analysresulta
Page 139 and 140:
Figur 4.12. Skredet i Vagnhärad, 1
Page 141 and 142:
Frekvens F B = 1,35 B. Omfattande u
Page 143 and 144:
Konsekvens- Utbredning Skador i vat
Page 145 and 146:
• Kustområden i samband med hög
Page 147 and 148:
100 års flöde Beräknat högsta f
Page 149 and 150:
stor, oavsett när det sist föreko
Page 151 and 152:
Klass 1A: Uppenbar risk för förlu
Page 153 and 154:
4.7 Referenser Alén, C. et al. 200
Page 155 and 156:
Planering av analys Avgränsning av
Page 157 and 158:
modellering och bedömning av vissa
Page 159 and 160:
Det kan gälla begränsningar vad g
Page 161 and 162:
jer eller motsvarande.Vilken påver
Page 163 and 164:
Förenklade fysikaliska processer O
Page 165 and 166:
164 • RISKANALYS hetsanalyser (se
Page 167 and 168:
av variationer i ingångsdata på s
Page 169 and 170:
5.7 Kvalitetssäkring av riskanalys
Page 171 and 172:
A1 Problemdefinition Specifikation
Page 173 and 174:
Metod Syfte, användningsområde Pr
Page 175 and 176:
Negativa sidor Referenser Metod Syf
Page 177 and 178:
Sannolikhetsbestämning Konsekvensb
Page 179 and 180:
Exempel på riskobjekt Processindus
Page 181 and 182:
Tabell 6.5 Riskpåverkande faktorer
Page 183 and 184:
6.6.2 Riskidentifiering i processte
Page 185 and 186:
Rörledningar och utrustning Proces
Page 187 and 188:
6.4 Att granska en riskanalys Grans
Page 189 and 190:
princip arbetsgången i riskhanteri
Page 191 and 192:
2.3 Anläggnings-, Beskrivs alla f
Page 193 and 194:
Görs uppskattningar beträffande k
Page 195 and 196:
6.5 Referenser Haeffler, L. et al.
Page 197 and 198:
Riskhänsyn i miljökonsekvensbeskr
Page 199 and 200:
Guidelines for Consequence Analysis
Page 201 and 202:
Index (Nedanstående begrepp finns
Page 203:
RISKANALYS innebär en systematisk
show all

Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?