Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...

innefattar ofta även, mer eller mindre formellt,
bedömning av risknivå och värdering av behov för
riskreducerande åtgärder.
• Arbetet stöds av checklistor eller ledord.
Däremot är skillnaden i detaljeringsnivå betydande.För metodbeskrivningar
hänvisas till kapitel 3 och 6.
Vid identifieringen ska hänsyn bl.a. tas till:
• Förhållanden under normal drift.
• Specifika förhållanden vid service och underhåll samt
uppstart och nedstängning.
• Tekniska fel som kan uppträda på systemet eller dess
kringutrustning.
• Operatörsfel, avvikelser från instruktioner.
Potentiella olyckshändelser i processanläggningar kan i allmänhet
delas in i två kategorier:
• Fel som är associerade med mekaniska komponenter (kärl,
ventiler, rörledningar, pumpar, kompressorer etc.). Dessa
är generiska fel och kan orsakas av sådana mekanismer
som korrosion, vibration eller extern påverkan. En liten
händelse (som ett litet läckage) kan eskalera till en större
händelse och därmed orsaka en större olycka.
• Fel som orsakas av specifika driftförhållanden. Det främsta
exemplet på detta är mänskliga fel, dock kan detta även
inkludera andra olyckshändelser, t.ex. okontrollerbara
reaktioner, antändning av gaser i samband med
hetarbeten, fel i samband med reparations- och
underhållsarbeten.
Som konstaterat ovan är detaljeringsnivån avhängig av syftet
med analysen. I en översiktlig analys (t.ex. Grovanalys) definieras
skadefallen ofta i termer som »stort utsläpp«, »explosion«
etc. (exempel på checklista för identifiering av skadehändelser
i en Grovanalys, se tabell 4.1). I en mer detaljerad analys (t.ex.
HAZOP analys) beskrivs i detalj vilka tekniska och operationella
fel som bedömts kunna inträffa, t.ex. »tubläckage i VVX-
354«, dräneringsventil V-655 lämnad öppen« etc.
96 • RISKANALYS