Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Riskprofilen utgör ett sätt att presentera risken på och innehåller
de frekvens- och konsekvensresultat som beräknats med
hjälp av händelseträdet. Ett alternativt sätt att presentera risken
på är att beräkna det förväntade antalet personer per år
som inte hinner utrymma byggnaden vid brand, dvs. med ett
siffervärde. Risken är densamma men sättet att presentera den
på är lite annorlunda.
Konsekvenser av brand. Vanligen krävs någon form av matematisk
modell för att beräkna de konsekvenser som ska
undersökas. De modeller som är aktuella beräknar brandgasens
spridning och egenskaper, personernas förflyttning i
byggnaden samt någon form av detektionsberäkning. Dessa
senare beräkningar kan göras för att bestämma tid för detektion
om automatiska detektorer finns installerade.Detektionstiden
kan också bestämmas utifrån de resultat som spridningsberäkningen
ger.
Utrymningstiden beskrivs ofta som en summa av tre deltider
(Frantzich, 2001):
• Varseblivningstid.
• Beslut- och reaktionstid.
• Förflyttningstid.
Av dessa är den tredje delen, beräkning av förflyttningstid, den
som är mest utvecklad och studerad. Det finns flera modeller
som beskriver hur lång tid det tar att utrymma en byggnad.
Flera av modellerna är utvecklade för att kunna användas på en
vanlig PC även om det också finns handberäkningsmetoder.
De flesta datorbaserade utrymningsmodeller innehåller inte
några delar som behandlar hur personer i byggnaden beter sig
eller hur lång tid det tar innan utrymningen kommer igång
från det att branden upptäcks. De program som beaktar det
mänskliga beteendet styrs i sådana fall av beslutsregler som till
viss del ska kunna förutsäga hur personer förväntas bete sig. I
övrigt beräknar modellerna förflyttningstider i byggnader och
visar var flaskhalsar uppstår vid trånga passager och dörrar.
Det mänskliga beteendet behandlas i dessa modeller på ett
enkelt sätt genom att individerna som simuleras förses med en
130 • RISKANALYS