Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Exempel på dammolyckor
i Sverige och
internationellt
1973 Utsläpp av 12 000 m 3
vatten från mindre damm i
Sysslebäck, små materiella
skador. En person omkom.
1985 Utsläpp av ca
1 miljon m 3 vatten från
Noppikoskidammen i samband
med hög nederbörd
och problem med att öppna
en utskovslucka.
1998 Omfattande utsläpp
från sedimentationsdamm
vid Aznalcólar, Los Frailes i
Spanien. Ca 7 miljoner m 3
sand och vatten rann ut.
Saneringskostnaderna
uppskattades till ca 1200
miljoner SEK.
2000 Ras i gruvdamm vid
Aitikgruvan, Sverige
orsakade utsläpp av ca 1,8
miljoner m 3 vätska, främst
till klarningsbassäng.
2000 Sedimentationsdamm
vid Baia Mare,
Rumänien brast i samband
med översvämning.
Händelsen orsakade fiskdöd
och förgiftning av
dricksvatten för ca 1 miljon
människor.
(Rosén et al, 2001; FOA)
Dammbrott kan ge upphov till en flodvåg och att vattenstånd
och vattenföring ökar mycket snabbt.Allvarligare olyckor
har hittills inte inträffat i Sverige, men vissa regleringsdammar
har sådant läge att bebyggda områden kommer att sättas
under vatten i händelse av dammbrott.
Någon enhetlig och allmänt accepterad metod för att genomföra
riskanalyser, innefattande sannolikhets- och konsekvensanalys,
riskpresentation och värdering av risk relaterad till översvämningar
existerar ej i nuläget, däremot pågår forsknings- och
utvecklingsprojekt inom området. I Rosén et al, 2001; FOA 2002;
Räddningsverket 2000 belyses några grundläggande begrepp
och tillgängliga metoder inom området.
I framställningen skiljs fortsättningsvis på översvämning
av »naturliga« orsaker och dammbrott.
4.6.1 Riskidentifiering och sannolikhetsbedömning
Information för att bedöma sannolikhet att ett visst område
ska ställas under vatten erfordras dels i akuta situationer för
planering av räddningsinsatser, dels i det förebyggande arbetet
t.ex. i samband med planfrågor.
Information i akuta lägen erhålls främst från SMHI:s vädervarning.Varningar
för höga flöden utfärdas i två kategorier: Klass
1 som motsvarar högt flöde och klass 2 som motsvarar mycket
högt flöde och extremt högt flöde.Högt flöde är flöden med återkomsttid
på 2–10 år, mycket högt flöde är flöden med återkomsttid
på 10–50 år samt extremt högt flöde är flöden med återkomsttid
på 50 år eller mer (begreppet återkomsttid förklaras
senare i texten).
I det förebyggande arbetet erfordras annan typ av information,
t.ex. vilka områden som riskeras att ställas under vatten
och sannolikheten för att detta ska inträffa. Ett hjälpmedel i
detta sammanhang är översvämningskartor (exempel visas i
figur 4.17). Översvämningskartor utgör ett underlag för kommunens
översiktsplanering och är också en hjälp för att tolka
varningar för höga flöden.En översiktlig översvämningskartering
av svenska vattendrag pågår (Räddningsverket, 2002).
Karteringen omfattar såväl reglerade som oreglerade vattendrag
men omfattar ej översvämningar orsakade av islossning
eller dammbrott.
GENOMFÖRANDE AV ANALYS • 145