Handbok för riskanalys - Myndigheten för samhällsskydd och ...

För att exemplifiera möjliga konsekvenser av allvarliga farligt-gods-olyckor
har spridningsberäkningar med följande förutsättningar genomförts:
Plats Centrala Umeå.
Ämne Svaveldioxid.
Hålstorlek Motsvarande 50 mm respektive 5 mm hål (figur 4.7 resp. figur 4.8).
Väder Atmosfärisk stabilitet – klass D, vindstyrka 5 m/s.
I spridningsbilderna redovisas två koncentrationsnivåer:
100 ppm = IDLH (Immediate Danger to Life and Health). IDLH motsvarar en
koncentration som man normalt kan vistas i upp till 30 minuter utan att ta
allvarlig skada.
630 ppm = LC50–30 minuter. LC50–30 minuter är den koncentration som medför
att 50 % av en exponerad population kan omkomma efter 30 minuters
exponering.
Inverkan av eventuella höjdskillnader beaktas ej i redovisad spridningsbild
och inte heller har hänsyn till påverkan från byggnader tagits.
Antal omkomna
per år i olycka med
farligt gods:
Alternativ A 4×10 –4
Alternativ B 8×10 –5
Alternativ C 4×10 –5
Tabell 4.11 Exempel
från utredning avseende
alternativa
bansträckningar vid
Falkenberg.
beräknas enligt dessa metoder i form av ett PLL-tal (Potential
Loss of Life). Med detta avses statistiskt förväntat antal omkomna
under en viss tid. Med detta som utgångspunkt kan
t.ex. alternativa järnvägssträckningar jämföras med avseende
på risknivå (se tabell 4.11).
Ett antal riskanalyser av transporter med farligt gods på
järnväg med denna presentationsform har genomförts under
senare år.
Nackdelen med detta är framförallt att ingen information
ges avseende eventuella olyckors omfattning. Inte heller finns
någon form av kriterier tillgängliga för att bedöma huruvida
de beräknade risknivåerna bör anses som höga eller ej.
Med hjälp av FN-kurvor (avsnitt 3.1.6) kan man värdera
inte bara medeltalet av antal omkomna, utan också risken förbunden
med händelser där många personer omkommer. Man
kan därmed ta hänsyn till samhällets önskemål om att undvika
katastrofer. Detta innebär också att en FN-kurva ger en
betydligt fullständigare information om riskens karaktär än
vad ett tal (t.ex. förväntat antal omkomna under ett år) ger.
Risknivån för enskilda individer utmed en järnvägssträckning
kan presenteras i form av individriskkonturer (avsnitt
3.1.6).
GENOMFÖRANDE AV ANALYS • 121