STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

Allan Greenspan, ordförande i US Federal Reserve, har i ett uttalande sagt att: Markets are
an expression of the deepest truths about human nature and as a result, they will ultimately
be correct. 28 Ovanstående uttalande kan tyckas ringa in kärnan i det nyliberala perspektivet.
Den nyliberala teoribildningen speglas alltså av en normativ tro på fria marknader, och
därmed strävar den efter att frigöra marknaderna från olika typer av hinder. Staten med dess
offentliga sektor anses ofta utgöra ett sådant hinder som kan hämma kreativa och expansiva
marknadsaktörer som skulle kunna få fart på ekonomin. Därför inbegripper nyliberalismen en
inbyggd misstro mot staten. Utveckling nås genom liberalisering, mindre statliga regleringar,
privatisering, avreglering och satsning på export (exportpromotion), enligt detta paradigm. 29
Nyliberaler vill ha en effektiv marknad, och en effektiv korruptionsfri stat som garanterar
grundläggande service, samt decentraliserade metoder för deltagandedemokrati och stärkt
civilsamhälle. 30 Teorin vilar på det bakomliggande antagandet att i en öppen ekonomi flyttar
sig resurserna till de mest effektiva användningsområdena. Så när höga kostnader, höga
löner, stora besparingar (A) interagerar på en fri marknad med låga kostnader, låga löner och
låga besparingar (B), tenderar kapital att röra sig från A till B för högre avkastning, emedan
arbete rör sig från B till A. 31 Enligt denna mekanism anses fria och öppna marknader leda till
att vinster allokeras på ett rättvist sätt, och därmed till minskad fattigdom och ojämlikhet.
Marknaden är m.a.o. självjusterande och leder till ett s.k. ”optimalt equilibrium”.
Konsumtionen blir billigare och den nationella ekonomin går bättre då improduktiva
aktiviteter “sållas bort” tackvare ökad konkurrens. Marknaden själv är alltså bästa
resursfördelaren enligt tesen ovan, och när marknadskrafterna får råda skapas utveckling och
modernitet för alla.
Världsbanken delar fr.o.m. 70-talet nyliberalismens utgångspunkter där marknaden är
lösningen och staten och den offentliga politiken utgör problemet. Handelspolicyn handlar
således ofta om hur snabbt och på vilket sätt man ska röra sig mot frihandel. De anser att a)
ekonomisk tillväxt är en bieffekt av fungerande marknader, att b) länder ska specialisera sin
produktion i linje med dess komparativa fördel, och att c) länder bör praktisera frihandel.
Teorin utgår alltså inte bara från tesen om den fria marknadens rättvisa allokering, utan också
från att alla vinner på specialisering. När skuldkrisen bröt ut i Latinamerika 1982, förklarade
VB att detta var ett uttryck för regionens misslyckade satsning på utveckling genom
protektionistisk importsubstitution (undantaget Chile), och lösningarna ansågs finnas i
28 Hunter Wade, Robert, 2004:181.
29 de Vylder, Stefan, 2002:33.
30 Hunter Wade Robert, 2004:184.
31 Hunter Wade Robert, 2004:164.
12