STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies
STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies
STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
detta sätt kan även småbönder arbeta med högteknologisk och dyr utrustning, som annars kan<br />
vara svår att få tillgång till för dem. Brasilien producerar mer än 650 000 ton tobak per år och<br />
är världens största exportör (beräknat i volym, sedan 1993) 185 . Sammanlagt skapar tobaken<br />
mycket arbetstillfällen. Enligt föreningen för tobaksproduktion, Associação dos Fumicultores<br />
do Brasil, (Afubra) används arbetskraft från drygt 906 000 småbrukare för tobaksproduktion.<br />
Dessutom arbetar ca 40 000 personer i cigarettfabriker. 186 I Brasiliens södra region<br />
produceras 96% av all tobaksproduktion i Brasilien, och bland småbönder i RS är<br />
kontraktsodling av tobak mycket vanligt förekommande 187 . I dalgången “Vale do Rio Pardo”<br />
kring staden Santa Cruz (i RS) ligger en del av tobaksindustrins viktiga centrum, där en<br />
femtedel av all brasiliansk tobak produceras. Familjebruket står faktiskt för 97% av den totala<br />
tobaksodlingen i RS 188 . Tobaksodling är speciellt lämpad för det småskaliga bruket eftersom<br />
den lämpar sig väl på små utrymmen och är svår att mekanisera. Merparten av tobaksodlarna<br />
äger mellan 1 och 10 hektar mark (36,7%), en del äger mellan 10-20 hektar (26,7%) och<br />
kring 20% arrenderar marken de producerar tobak på, enligt Afubra 189 . Ägarkoncentrationen<br />
vad gäller tobaksexporten är ganska hög - de fyra största företagen kontrollerar 60% av<br />
exporten. Vidare är andelen utlandsägda exportföretag väldigt hög, och har dessutom visat en<br />
ökande trend, från 82% utlandsägda tobaksföretag 1994 till 90% utlandsägda företag 1998. 190<br />
Strategi à la MST<br />
Småbrukare som odlar efter MSTs jordbruksideal odlar efter agroekologiska principer med<br />
stor biologisk mångfald, hög grad av självförsörjning samt direktförsäljning av överskott på<br />
lokala marknader. En lantbrukare summerar; ”Först producerar vi för våra egna behov, sedan<br />
säljer vi vårt överskott på den ekologiska marknaden varje lördag i Passo Fundo” 191 Denna<br />
produktionsmodell är relativt vanlig i RS och antalet ekologiska marknader där bönder utan<br />
mellanhänder säljer till konsumenter i närområdet har ökat markant under de senaste femton<br />
åren 192 . De ekologiska marknadena består <strong>of</strong>tast av ett tiotal grupper, och i varje grupp ingår<br />
5-15 familjer, som <strong>of</strong>tast bor nära varandra. Gruppen brukar gemensamt köpa in en lastbil för<br />
att frakta varorna, och de turas om med att stå och sälja på marknadena efter ett rullande<br />
schema. Varje grupp har en egen plats på marknaden, och alla varor är märkta, så att de inom<br />
184 Sawaya Jank, Franco Paes Leme, Meloni Nassar & Feveret Filho 2001:359-365.<br />
185 Afubra, (Internet).<br />
186 Se Afubras hemsida, Internet; www.afubra.com.br/ (2005-05-11).<br />
187 MDA, 2005. “Recursos do Pronaf devem beneficiar 15 mil produtores de fumo no Sul” (Internet).<br />
188 MDA, ”A forca dos pequenos”, (Internet).<br />
189 Afubra, ”Perfil do Fumicultor” (Internet).<br />
190 Sawaya Jank, Franco Paes Leme, Meloni Nassar & Feveret Filho 2001:359-365.<br />
191 Intervju, MST-8. (2004-12-19).<br />
192 Caporal Francisco Roberto, 2003.<br />
48