07.11.2014 Views

STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

detta sätt kan även småbönder arbeta med högteknologisk och dyr utrustning, som annars kan<br />

vara svår att få tillgång till för dem. Brasilien producerar mer än 650 000 ton tobak per år och<br />

är världens största exportör (beräknat i volym, sedan 1993) 185 . Sammanlagt skapar tobaken<br />

mycket arbetstillfällen. Enligt föreningen för tobaksproduktion, Associação dos Fumicultores<br />

do Brasil, (Afubra) används arbetskraft från drygt 906 000 småbrukare för tobaksproduktion.<br />

Dessutom arbetar ca 40 000 personer i cigarettfabriker. 186 I Brasiliens södra region<br />

produceras 96% av all tobaksproduktion i Brasilien, och bland småbönder i RS är<br />

kontraktsodling av tobak mycket vanligt förekommande 187 . I dalgången “Vale do Rio Pardo”<br />

kring staden Santa Cruz (i RS) ligger en del av tobaksindustrins viktiga centrum, där en<br />

femtedel av all brasiliansk tobak produceras. Familjebruket står faktiskt för 97% av den totala<br />

tobaksodlingen i RS 188 . Tobaksodling är speciellt lämpad för det småskaliga bruket eftersom<br />

den lämpar sig väl på små utrymmen och är svår att mekanisera. Merparten av tobaksodlarna<br />

äger mellan 1 och 10 hektar mark (36,7%), en del äger mellan 10-20 hektar (26,7%) och<br />

kring 20% arrenderar marken de producerar tobak på, enligt Afubra 189 . Ägarkoncentrationen<br />

vad gäller tobaksexporten är ganska hög - de fyra största företagen kontrollerar 60% av<br />

exporten. Vidare är andelen utlandsägda exportföretag väldigt hög, och har dessutom visat en<br />

ökande trend, från 82% utlandsägda tobaksföretag 1994 till 90% utlandsägda företag 1998. 190<br />

Strategi à la MST<br />

Småbrukare som odlar efter MSTs jordbruksideal odlar efter agroekologiska principer med<br />

stor biologisk mångfald, hög grad av självförsörjning samt direktförsäljning av överskott på<br />

lokala marknader. En lantbrukare summerar; ”Först producerar vi för våra egna behov, sedan<br />

säljer vi vårt överskott på den ekologiska marknaden varje lördag i Passo Fundo” 191 Denna<br />

produktionsmodell är relativt vanlig i RS och antalet ekologiska marknader där bönder utan<br />

mellanhänder säljer till konsumenter i närområdet har ökat markant under de senaste femton<br />

åren 192 . De ekologiska marknadena består <strong>of</strong>tast av ett tiotal grupper, och i varje grupp ingår<br />

5-15 familjer, som <strong>of</strong>tast bor nära varandra. Gruppen brukar gemensamt köpa in en lastbil för<br />

att frakta varorna, och de turas om med att stå och sälja på marknadena efter ett rullande<br />

schema. Varje grupp har en egen plats på marknaden, och alla varor är märkta, så att de inom<br />

184 Sawaya Jank, Franco Paes Leme, Meloni Nassar & Feveret Filho 2001:359-365.<br />

185 Afubra, (Internet).<br />

186 Se Afubras hemsida, Internet; www.afubra.com.br/ (2005-05-11).<br />

187 MDA, 2005. “Recursos do Pronaf devem beneficiar 15 mil produtores de fumo no Sul” (Internet).<br />

188 MDA, ”A forca dos pequenos”, (Internet).<br />

189 Afubra, ”Perfil do Fumicultor” (Internet).<br />

190 Sawaya Jank, Franco Paes Leme, Meloni Nassar & Feveret Filho 2001:359-365.<br />

191 Intervju, MST-8. (2004-12-19).<br />

192 Caporal Francisco Roberto, 2003.<br />

48

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!