STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

även en stark tradition av kooperativ. Sammanlagt finns 940 kooperativ i regionen, och av
dessa finns 272 inom agrosektorn. 168 RS karaktäriseras m.a.o. av en hög grad av social
organisering, och här har också arbetarpartiet, PTs, fäste varit mycket starkt. PT och Olivio
Dutra förlorade dock makten efter korruptionsskandaler i valet 2002, och då vann istället en
allians mellan det central-liberala partiet Partido do Movimento Democrático Brasileiro
(PMDB) som och andra centerhöger partier. En del miljöorganisationer hävdar att
jordbrukspolitiken var bättre (alltså närmre det agroekologiska idealet) under PT-regimen,
men att delstatsregeringen oavsett partifärg alltid varit kluven, och att den största skillnaden
inte finns mellan partier, utan mellan olika falanger inom partierna samt inom statliga
departement. 169 Det finns också fundamentala skillnader mellan olika delstatsorgan, där
Secretaria da Agricultura e Abastecimento (SAA) ligger närmre Världbankens strategier och
Emater/RS med sin uttalade kritik mot handelsliberalism inom jordbruket ligger nära MSTs
ideal. 170 Som vi sett så speglas alltså Världsbankens och MSTs olika strategier i den
nationella och lokala politiken. Generellt sett kan man dock säga att Brasilien gått emot mer
handelsliberalisering, vilket inte minst märks av att jordbruksexporten ökar. Brasiliens totala
export låg 1999 på 48 biljoner USD, och 2004 på 96,5 biljoner USD. Ägarkoncentrationen
har också ökat, liksom andelen utlandsägda företag inom agrosektorn 171 .
Strategierna fungerar som sagt inte i något vakuum. Flera omständigheter påverkar
strategiernas resultat. Den enskilt viktigaste aktören är den brasilianska staten, inklusive
delstatsorganen, och dessas förhållningssätt vis-a-vis strategierna. Staten för dock sällan
någon renodlad politisk strategi vad gäller landsbygdsutveckling, utan för en politik med
element från olika idétraditioner, som kan ligga mer eller mindre nära VBs eller MSTs ideal.
Det är inte bara staten med dess institutioner som måste förhålla sig till strategierna, utan så
även familjebrukarna själva, som kan anamma en produktionsmodell som ligger mer eller
mindre nära de olika strategiknippernas ideal.
Självfallet påverkar även andra aktörer strategiernas resultat, såsom världsmarknadspriser
och globala handelssystem, men av utrymmesskäl nämns dessa faktorer endast flyktigt i
samband med kapitlets andra sektion som behandlar strategiernas närvaro bland
168 Det finns även koopertaiv för arbete (284), krediter (90), boende, hälsovård, infrastuktur, produktion, turism
o.s.v. Se minesteriet för jordreform och koopertaiv, GRAC, 2005. ”Cooperativismo” (Internet).
169 Intervju Gilmar Violet Zola (2004-12-14) och Marcelo Souza (2004-12-15).
170 ”Den hegemoniska ekonomiska politiken dikterad av IMF och Världsbanken driver logiken av liberaliserade
marknader vilket skapar en större matosäkerhet i många länder”, skriver t.ex. Emater/RS, ”Marco Esencial para
as acoes Sociais da Emater/RS – Ascar” (Internet).
171 Sawaya Jank, Franco Paes Leme, Meloni Nassar & Feveret Filho 2001:359-365.
44