STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

slogs ut 202 . Sojan är vidare kapitalintensiv i jämförelse med många traditionella grödor; det
behövs maskiner och kemiska insatsmedel. För att kunna ”hänga med i utvecklingen” måste
därför småbrukare ofta ta höga lån. Detta innebär risk för skuldkarusell och flera småbrukare
tvingas lämna marken p.g.a. oförmåga att återbetala lånen 203 . Andra småbrukare har istället
problem med att få lån. Dessa missgynnas också, då t.ex. en modern skördemaskin för soja
kan räkna med att endast 1% av skörden förstörs, medan motsvarande siffra för den manuella
skörden innebär en förlust mellan 15-25% av skörden, enligt agronomen Dalton C. Rocha
(som använder detta som ett argument mot jordreform i Brasilien, eftersom småbrukare inte
har vad som krävs för modern odling) 204 Sojans kapitalintensiva karaktärsdrag utgör således
en ‟bias‟ mot småbrukare. Det behövs också en ganska stor markyta för att sojaproduktionen
ska ge vinst i förhållande till de dyra investeringar som krävs 205 . Ju mer mark du har att låta
upp till sojan, desto med gynnsam blir vinsten, menade en sojaproducerande lantbrukare 206 .
En konsekvens av sojaboomen som påverkat alla familjelantbrukare (d.v.s. inte bara dem
som själva antagit en exportorienterad strategi) är att eftersom mark användes som
lånegaranti för krediterna, drevs landpriserna i regionen upp kraftigt, vilket missgynnade
småbrukarna och sannolikt bidragit till ytterligare landkoncentrering i området. Mellan 1970
och 1980 ökade Ginikoefficienten för landkoncentration i RS från 0,756 till 0,763. 207
Exportfokuset i södra Brasilien her också lett till att produktionen av mat som konsumeras av
den inhemska marknaden, såsom svarta bönor, minskat drastiskt. Detta ledde till högre priser,
något som också påverkade de fattiga i städerna. 208 En annan generell konsekvens av det
stora antalet sojaodlingar är, enligt många, den stora ökningen av arbetslöshet på
landsbygden i RS. Sojan är inte särskilt arbetsintensiv och när ett diversifierat bondelandskap
förvandlas till ett mekaniserat landskap av monokulturer såsom soja, drivs många människor
bort då de inte längre behövs som arbetskraft. Enligt biologen Philip M. Fearnside innebar
sojans framväxt att i genomsnitt 11 lantarbetare förlorade sina forna arbeten för varje person
som fick arbete inom den nya sojaproduktionen. Bara i RS försvann under 70-talet i 300 000
202 I januari 2005 beslutade Pronaf att ge ersättning till familjejordbrukare som deklarerat att de förlorat minst
50% av sin produktion av soja, majs, böner, bomull, ris, mandioca eller banan.Totalt rör det sig om 15 miljoner
reais ( 38.540.000 SEK, 1 real = 2.57 SEK, 2005-02-25) till drygt 50.000 familjer, varav 30.000 befinner sig i
Rio Grande do Sul. Syftet är att minska risken för matbrist som resultat av torkan. Jag anser att stödet kan ses
som ett exempel på hur regeringen försöker dämpa riskerna som finns förknippade med främst monokulturer.
Läs mer om stödet på Internet: http://www.pronaf.gov.br/noticias/01_06.htm (2005-02-25).
203 Papma Frans,1992:72.
204 Rocha Dalton C. 2004. (Internet).
205 Papma Frans, 1992:225.
206 Intervju, VB-4 (2004-12-16).
207 Calcanhotto Flávio Abreu, 2001.
208 Wright Angus & Wolford Wendy, 2003:3 & 31.
51