STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

kvinnor i snitt t.o.m. ner mer tid i produktiv aktivitet än män bland de familjer som ägde
mindre än tio hektar. I de familjer som ägde mellan 11 och 20 hektar lade män och kvinnor
ner lika mycket tid i produktiva aktiviteter. I alla hushåll med mer än 20 hektar lade män i
genomsnitt ned mer tid än kvinnan i produktiva aktiviteter. Ju mer mark, desto större blev
skillnaden. I de hushåll med mer än 100 hektar lägger män drygt 4.5 gånger mer tid än
kvinnor på produktiva aktiviteter, enligt undersökningen. Detta betyder självklart inte att
dessa kvinnor jobbar mindre totalt sett, då kvinnan ofta är primärt ansvarig för s.k.
ickeproduktiva aktiviteter (såsom hushållsarbete). Vidare arbetar en något högre andel
kvinnor utanför jordbruket än män (ligger kring 25% i ålderns 20-25 för kvinnor och 20% för
män i samma ålder). 256
Vilka konsekvenser har då de olika produktionssystemen? Delstatsregeringen gav under 2004
ut en skrift som menar att kvinnans arbete värderas högre inom jordbruket som är
självförsörjande med överskottsförsäljning och inte särskilt mekaniserat. Detta beror på att de
traditionellt kvinnliga sysslorna (såsom familjens köksträdgård och att safta, sylta och
konservera) har högre status i detta jordbrukssystem eftersom det framförallt är dessa
aktiviteter som bringar in inkomster, emedan samma sysslor inom det högteknologiska
mekaniserade jordbruket tenderar att bli osynligt och utan värde, eftersom det då endast är
mannens aktiviteter som för med sig inkomster till familjen 257 . Denna bild bekräftades av
mina informanter och kvinnorna i det agro-ekologiska jordbruket var mer delaktiga i både
produktion och försäljning. När jag besökte de ekologiska markanderna i Porto Alegre och
Passo Fundo (2004-12-12 & 2004-12-19) var över hälften av försäljarna kvinnor. Förutom
försäljning innebär marknaderna ett tillfälle att träffa andra jordbrukare och tillsammans med
de andra försäljarna i ens grupp lägga upp nya försäljningsstrategier. I en studie om kvinnors
roll i det ekologiska lantbruket, av Karin Follador Karam från det federala universitetet i
Santa Catarina, konstateras att i över hälften av fallen, där familjer gått över från
konventionell till ekologisk odling, är det kvinnan som tagit beslutet. Detta har kvinnan oftast
gjort successivt genom att expandera köksträdgården, ta kontakt med ekologiskt inriktade
agronomer för teknisk assistans, experimenterat med nya fröer och sålt de första skördarna 258 .
Follador Karam menar dock att när männen väl ser resultaten och blivit övertygade, går de in
och återtar huvudrollen i produktionen. Männen tar, enligt samma studie, sedan ofta gradvis
kontroll över kommersialiseringen, och är de som oftast går på möten med andra jordbrukare
256 Brumer Anita, 2004.
257 Lisboa Pacheco Maria Emília, 2004.
258 Follador Karam Karen, 2004.
62