STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

söka allianser med privata jordbruksföretag som kan bistå med kunskap och teknologi, där
småbrukaren står för arbetet. Naturresurser ska bevaras genom ekologisk ”nisch”, samt
förbättrad teknologi. Forskning av ny teknologi ska stimuleras bl.a. genom decentralisering
och Community-driven perspektiv ska borga för fattigas inflytande. Ökade inkomster ska leda
till matsäkerhet, och bättre kontroller och certifiering ska leda till att maten är garanterad
”ofarlig”. Som komplement till detta vill banken ha riktade program med stöd till de allra
fattigaste. MST å sin sida förordar en genomgripande jordreform, vilket med hjälp av statliga
krediter och kollektiv organisering ska öka fattigas inkomster och förbättra deras
matsäkerhet, bl.a. genom omfattande självförsörjning. Matsäkerheten i hela landet ska även
säkras genom att familjebruket i första hand ska producera livsmedel för den egna
befolkningen och inte uppmuntra till export. Vidare driver MST en inriktning de kallar ”agroekologisk”
som innebär ett ekologiskt lantbruk utan bekämpningsmedel och med biologisk
mångfald för att bevara och stärka naturresurserna. MST driver egna skolor och
analfabetiseringsprogram för att stärka fattigas utbildning.
Det är viktigt att komma ihåg att det finns andra utvecklingsmodeller som varken liknar
MSTs eller Världsbankens. Man kan tänka sig att de brasilianska landägarorganisationerna
(t.ex. União Democratica Ruralista, UDR, som ständigt står i ideologisk polemik med
MST 127 ) varken önskar sig liberalism á la Världsbanken eller statlig intervention för
fördelning, utan en stark stat som skyddar den egna gruppens intressen. Vidare finns det
grupper på vänsterkanten som vill se en omfördelning av resurser liknande den MST
förespråkar, men som är väldigt kritiska till rörelsens jordbruksideal med självförsörjning och
fokus på ekologi. Dessa grupper vill se mer ”modernisering” (nya maskiner och
bekämpningsmedel), men en kollektivt ägd sådan.
Ett generellt problem med Världsbanken strategidokument är att de är så fluffigt formulerade,
med skrivningar såsom; ‟introducing sound food and agricultural policies‟, ‟improving
macroeconomic framework‟, ‟implementing good governance and institutions‟. Vid första
anblicken är det svårt att se bortom dessa svävande, men positivt laddade, formuleringar,
Varför kallas bankens statsideal – slimmad, korruptionsfri och decentraliserad – just för
‟Good Governence‟? Likaså talar banken om satsning på grödor med bäst vinstmarginal. De
flesta håller nog med, men termen kan, likt många av de centrala nationalekonomiska
begrepp som används, tolkas på väldigt många olika sätt. Tas hänsyn till rimlig politisk
126 da Silva Tânia Paula, 2002.
127 Se UDRs hemsida med starkt krtiska artiklar om MST (Internet).
34