STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

Ovanstående perspektiv minskar onekligen riskerna och familjbrukarna har matsäkerhet. Å
andra sidan kan denna modell inte ge lika höga vinster som gynnsamma förhållanden av
exportjordbruk kan ge. Det är dock svårt att kvantifiera eventuell fattigdomsminskning inom
den agroekologiska modellen. Inkomsten kan ju vara lägre än vid ett konventionellt
exportjordbruk, men å andra sidan minskar också kostnaderna då formen inte är lika
kapitalintensiv och då en stor del av behoven täcks utan monetära inkomster. Enligt en ännu
icke publicerad studie från Cetap har agro-ekologiska småbönder i provinsen ‟Alto
Uruguaiana‟ mer pengar att leva för i genomsnitt, än motsvarande som odlar
konventionellt. 228 Desutom tas jorden bättre hand om vilket borgar för en fortsatt hög
produktion, utan risk för utarmad eroderad jord. På kort sikt kan dock skillnaden i vinst kan
vara stor mellan de bönder som använder all mark till en gröda som kan säljas dyrt, och de
bönder som använder en massa plats till att odla sådant som inte ger så mycket vinst eller
som kan köpas billigt istället. Vidare ger ofta det ekologiska jordbruket inte så stora skördar i
början, så övergångskostnaderna från ett konventionellt jordbruk blir höga.
Många småbönder förklarade att anledningen till att de inte valde att producera med större
mångfald med självhushållning och överskottsförsäljning till lokala marknader var att de
ansåg den typen av jordbruk för arbetsintensivt och att vinsterna var lägre. Det är intressant
att MST ofta fört fram de arbetsintensiva teknikerna som något positivt, medan detta sällan
verkar vara något som uppskattas av enskilda familjebrukare, som oftast föredrar att kunna
arbeta färre timmar per dag.
Ett annat problem med det agroekologiska perspektivet är att det kräver mycket mera
kunskap av jordbrukarna och aktiva beslut än inom det konventionella jordbruket. Att odla
med mångfald kräver kreativitet, och det saknas paketlösningar. Många småbrukare upplever
också att de skulle behöva mer stöd och hjälp för att kunna ändra produktionsform. När
skadeangrepp attackerar grödorna får många småbönder panik och känner ingen annan utväg
än att börja spruta bekämpningsmedel 229 . Trots att MST förordar agroekologi är, som nämnts
tidigare, flertalet av deras egna agronomer som ska hjälpa till med att komma igång med
produktionen i nya bosättningar utbildade i konventionell jordbrukssyn och kan därmed inte
hjälpa bönderna att odla ekologiskt och med mångfald. Vidare förde en del småbönder fram
att de inte var intresserade av att behöva stå på marknader i Porto Alegre eller Passo Fundo
228 Souza Marcelo, ”Sistematzacao de gastos e ingresos de pequenos agricultores, Alto Uruguaiana”, Cetap.
229 Intervju, MST-4 (2004-12-14).
56