STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

Bägge parter anser att kooperativ är en bra produktionsform, men inte av riktigt samma
anledningar. VB anser att kooperativ ofta utgör goda exempel på lokalt deltagande och
autonomi från staten, medan MST kritiserar de företagsliknande kooperativen, och fokuserar
istället på en modell där kooperativen kan utgöra alternativ till kapitalism, där
vinstackumulering inte är det överordnade intresset. Vidare menar MST att kooperativ bör
vara demokratiskt uppbyggda och fungera som instanser för ”medvetandegöring” av
samhällets indelning i klasser och fostra socialistiska ideal. Både VB och MST proklamerar
också ett miljömässigt hållbart jordbruk, vilket bägge menar kan ge ekonomiska fördelar i
form av högre pris. De både aktörerna är också överens om behovet av ökad kunskap om
naturen och jordbruket.
Både Världsbankens och MSTs strategier till landsbygdsutveckling är formulerade av allmän
karaktär, och trots att bägge för fram vikten av den lokala empirin, formulerar de generella
strategier som ska leda till utveckling, utan att ta hänsyn till lokala, sociala och fysiska,
förutsättningar. Världsbankens strategidokument ”Reaching the Rural Poor: A Renewed
Strategy for Rural Development” innehåller inga geografiska gränser, för områden som
lämpar sig för strategin. Visserligen finns regionspecifika dokument och Country Assistance
Strategies (CAS), men jag har inte funnit någon större skillnad i strategisk inriktning mellan
dokumenten. Även MST tenderar att i sina policydokument negligera skillnader i lokala
förutsättningar. Visserligen är ju MST enbart en nationell rörelse, men genom sitt
medlemskap i Vía Campesina är de med och formulerar analyser och strategier, som verkar
göra anspråk på universell validitet. Vidare är skillnaderna inom Brasilien, så enormt stora att
samma strategier applicerade överallt knappast skulle få samma resultat överallt.
Utgångspunkten i denna uppsats är att policystrategiers framgång alltid är en empirisk fråga
och att det inte finns några ”universallösningar”. Världsbankens och MSTs strategier
eventuella framgång i Rio Grande do Sul beror på en rad faktorer, där den brasilianska staten,
den lokala politiken, historien, och inte minst de fysiska förutsättningarna påverkar
resultaten. Innan strategierna presenterades kunde vi läsa lite om historien och de fysiska
förutsättningarna i RS. I nästa kapitel ser vi strategiernas närvaro i politiken och bland
familjebrukarna själva. Sedan analyseras vad strategierna kan ha för konsekvenser.
Strategiernas närvaro och konsekvenser
Detta kapitel undersöker Världsbankens och MSTs strategiers närvaro och konsekvenser i
Rio Grande do Sul. För att förstå i vilket sammanhang strategierna verkar, erbjuder den första
36