STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

inte bespruta det som själv ska ätas lika mycket. Anledningen till detta sades vara att den
besprutade maten befarades vara dålig för hälsan, och därför undveks helst sådan mat 235 . Den
mer besprutade maten upplevs m.a.o av lantbrukarna själva som mindre säker. Detta är ett
intressant inlägg I debatten om matsäkerhet och diskussionen om vad som egentligen utgör
säker mat. Åsikterna om GMO däremot gick i sär, där de som själva odlade GM-grödor
påstod att genmodifierad mat var ofarlig, medan de som inte gjorde det, tvivlade eller ansåg
den vara direkt skadlig att konsumera.
Strategiernas konsekvenser för naturresurser
Sojan lever i förening med bakterier som sitter fast på rötterna. Bakterierna har förmågan att
fixera kvävet i luften. Växtsaften ger vatten och näring till bakterierna och i utbyte får växten
kväve. Jordbrukaren behöver därför inte tillföra kvävehaltiga gödningsmedel till sådana
odlingar. Desutom ger växterna på ett naturligt sätt kväve till nästa odling. En annan fördel
med soja är att den klarar att ta sig väl även i ganska sura jordar. Sojaodlingar orsakar dock
stora ingrepp i naturen eftersom den odlas över stora sammanhängande arealer 236 . Odlingen
sker ofta i monokulturer, och artrik mark odlas upp för ökad sojaodling vilket utarmar jorden
och gör den sårbar mot skadegörare, och har negativ inverkan på den biologiska
mångfalden 237 . Det statliga organet för jordbruksforskning, Embrapa, menar att systemet med
monokulturer av soja i RS skapar med åren kemisk och biologisk degradering av jordmånen,
och följaktligen också sämre skördar. Monokulturerna underlättar också för pester och
invaderande plantor att spridas. 238 Sojaodling i Brasilien är alltså förknippad med stora risker
för jorderosion och sojagrödan bedömdes ha tio gånger högre fosforläckage jämfört med
proteingrödor odlade i Sverige 239 . Biologen Fearnside tar upp att spridningen av soja
resulterar i att fungerande ekosystem slås ut, och med dem riskeras även viktiga
ekosystemtjänster att slås ut 240 . Vidare innebär sojans framfart ofta massiva infrastrukturella
projekt för transport, vilket förstör flera naturliga habitat långt utöver de områden som direkt
används för sojaproduktion 241 . Vid odling av soja används ofta stora mängder
bekämpningsmedel (bl.a. monocrotofos och endosulfan som är extremt giftiga). Den årliga
användningen av växtskyddsmedel i brasiliansk sojaodling har uppskattats till cirka 1 600
235 Intevju, VB-3, 4 & 7 samt intervju med agronom Gilmar Zolet Veira.
236 Salomon Eva, 2000.
237 LCA Livsmedel, 2002.
238 Costamilan & Bertagnolli, 2004.
239 Cederberg, Wivstad, Bergkvist, Mattsson & Ivarsson, 2005.
240 Fearnside Philip M, 2001:24.
241 Fearnside Philip M, 2001:23.
58