STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

efrielseteologin varit mycket stark. Rörelsen fanns till en början endast i de sydliga
delstaterna i Brasilien, men ganska snabbt spreds den till övriga Brasilien. 266
MST har, enligt deras egen uppskattning, ca 2 miljoner medlemmar, men har inget formellt
register, utan man blir medlem bara genom att vara aktiv. MST finns inte heller officiellt som
organisation, eftersom rörelsen anser sig vara väldigt utsatt 267 . Rent organisatoriskt har varje
bosättning en egen MST-grupp. Ur denna grupp sitter representanter i större lokala
föreningar. Ur dessa, i sin tur, finns representanter i en ledningsgrupp för delstaten, och
slutligen finns en nationell styrelse, där det sitter representanter från de olika delstaterna.
Hela styrelsen är gemensamt ansvarig, och rörelsen har varit noga med att undvika beroende
av en enda ledare 268 . De lokala organisationerna kan ha lite olika karaktär och deras
inriktning kan skilja sig mycket från varandra, men i vissa politiska frågor måste de lyda
överordnad instans 269 . MST kan därför beskrivas som en blandning mellan decentraliserad
gräsrotsrörelse och en hierarkisk centralorganisation.
MST förknippas främst med krav på jordreform, men idag är MST en mångfacetterad
organisation med många olika delar och aktiviteter. Kampen för jord är dock fortfarande
central och ses som ett första steg i kampen för ett bättre samhälle. Genom ockupationer,
demonstrationer, manifestationer och andra typer av kampanjer söker rörelsen ständigt pressa
makthavare att prioritera jordreform. MST har visat sig ha en mycket stor förmåga att
organisera och genomföra aktioner. Till dessa kan nämnas stora marscher som är flera hundra
kilometer långa, och som har blivit viktiga symbolhandlingar och väckt uppmärksamhet.
Vidare har MST gått in i städerna och ockuperat byggnader eller lokaler (såsom för det
nationella institutet för jordreform INCRA, eller banker), för att få lån och dylikt de anser sig
ha rätt till. Den vanligaste aktionen MST organiserar är dock jordockupation. Den
ockuperade marken kallas för acampamento. Om INCRA beslutar att marken fyller
kriterierna för att ingå i jordreformen (d.v.s. såsom det står formulerat i konstitutionen ‟inte
fyller sin sociala funktion‟) ges lantarbetarna laglig rätt till området som då kommer att kallas
för en assentamento. Det är först när lantarbetarna har laglig rätt till jorden som de börjar
bruka den, och de har då även rätt att ansöka om statliga krediter för att kunna bygga hus,
266 Plínio de Arruda Sampaio, ”Mística in MST, The Movement‟s Use of Culture and Hope”
http://www.mstbrazil.org/20020824_268.html.
267 Se Joao Pedro Stédile.
268 Wright & Wolford, 2003:xiv.
269 Lennart Körling, Svenska stödgruppen till MSTs hemsida http://www.bahnhof.se/kjorling/MST/idelogi.htm.
69