STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

och sälja sina varor på helgen efter en veckas hårt arbete 230 . Desutom innebär försäljningen
på ekologiska marknader att man måste gå ihop i större grupper för att kunna erbjuda större
variation i utbud, och klara av alla transporter samt allt arbete med försäljning. Många
vittnade om ändlösa möten och mycket interna konflikter 231 . Då kan det vara betydligt
enklare att odla genom t.ex. kontrakt med stora företag som tar hand om transporter (åker
ofta ut till gården och hämtar varorna) och kommersialisering. En annan invändning mot
detta system är att det skulle vara omöjligt för alla bönder att odla på detta vis eftersom
marknaden mättas och en del tror att det inte är troligt att det nu finns utrymme för särskilt
många fler ekologiska marknader i regionen efter de senaste årens många nytillskott. 232 Ännu
så länge har den främsta målgruppen för de ekologiska marknaderna framförallt bestått av en
miljömedveten urban medelklass. Detta är en bra målgrupp i bemärkelsen att den inte är
särskilt priskänslig, men det är en problematisk målgrupp om försäljningen ska kunna öka.
För detta behövs att konsumtionsbasen breddas.
Ytterligare en faktor som verkar mot det agroekologiska jordbruket är synen på modernitet
väger tungt och gör att många föredrar konventionell odling. Ett lantarbetarpar berättade att
det gav status att använda mycket bekämpningsmedel. En gång i veckan åkte kommunen ut
och hämtade tomma förpackningar, och då var det statusfullt att lämna in ett helt gäng, som
då skulle tyda på att man var en modern jordbrukare. 233 Enligt agronomen Alvir Longhi på
Cetap är fortfarande de mest statusfyllda och det tydligaste tecknet för framgång för en
småbrukare är att kunna visa upp en nyinköpt traktor eller skördetröska 234 . Det skulle vara
intressant att i framtida forskning närmre studera hur pass mycket småbrukare värderar
‟drömmen om modernitet‟ i förhållande till andra viktiga målsättningar såsom autonomi och
trygghet.
Alla lantbrukare jag intervjuade, oavsett huvudsaklig strategi, upplätt åtminstone en liten
plätt där något odlades för eget bruk. Bland de med Världsbankens strategi kunde denna yta
vara på någon ynka kvadratmeter (alltså långt ifrån något som skulle kunna erbjuda familjen
matsäkerhet, utan snarast något som kan liknas med svenska balkongodlingar), men oavsett
storleken på denna odling är det intressant att notera att odlingen för självkonsumtion sällan
besprutades med kemiska insatsmedel. Även de mest giftsprutande bönderna väljer alltså att
230 Intervju, VB-1 (2004-12-08) & VB-3 (2004-12-16).
231 Intervju, MST-9 (2004-12-21) & MST-7 (2004-12-19).
232 Intervju, VB-5 (2004-12-17).
233 Intervju, VB-7 (2004-12-23).
234 Intervju, Alvir Longhi, Cetap (2004-12-15).
57