STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

More documents

Recommendations

Info

akom devisen ”En annan värld är möjlig” som börjat användas i och med uppkomsten av det sociala världsforumet och dess regionala efterföljare. Det sociala forumet har inneburit en mötesplattform för alla grupper och individer som anser sig vara emot en nyliberal utvecklingsmodell, vilket har lett till en känsla av samhörighet och delaktighet i en gemensam social rörelse (världsforumet kallar sig självt rörelsernas rörelse). En av de främsta initiativtagarna till världsforumet är MST, och de utgör fortfarande en aktiv del i rörelsens styrgrupp 42 . MST utgör även en viktig del i den globala bonderörelsen Vía Campesina. João Pedro Stédile (från Rio Grande do Sul), ett av de ledande språkrören inom MST, skriver på Vía Campesinas hemsida att: ”20 år av nyliberalism i Latinamerika har haft enormt stora konsekvenser för jordbruket, och särskilt nu eftersom vi står inför stora utmaningar på global nivå som hänger ihop med de transnationella företagens vilja till att kontrollera handeln med jordbruksprodukter, inklusive livsmedel. I detta sammanhang, är det väldigt viktigt att världens bonderörelser klarar att komma samman och utbyta idéer, visioner och erfarenheter och utifrån dem kunna bygga upp en gemensam handlingsplan och strategier när vi konfronteras med vår gemensamma fiende, det internationella kapitalet, representerat av transnationella företag och deras oligopoler.” 43 Från början var det främst kravet på jordreform som MST mest förknippades med, men rörelsen har mer och mer tagit aktivt ställning i en rad frågor bortom jordreform. ”Vi var kanske lite naiva i början”, skriver João Pedro Stédile, en av rörelsens ideologer som varit med ändå sedan starten. ”Vi trodde att det räckte med att erövra jord, sen skulle resten lösa sig, tyvärr har det visat sig att den brasilianska regeringens nyliberala politik gjort det mycket svårare för oss och för alla småbönder”. 44 Den politiska agendan har blivit allt bredare och idag menar rörelsen att det inte räcker med att demokratisera jorden, utan att även utbildningen och kapitalet måste demokratiseras 45 . Förutom anti-nyliberalism bottnar MSTs ideal i en hybrid av flera olika idétraditioner. Från socialismen har rörelsen anammat ett ideal av kollektivt ägande samt ett förhållningssätt som värderar arbete framför kapital. Rörelsen har också tagit starka influenser från befrielseteologin, och specifikt från den brasilianske teologen Leonardo Boff. Befrielseteologin har sitt ursprung inom den latinamerikanska katolska kyrkan i slutet av 60- 41 Hermele Kenneth, 2004:44. 42 För mer information om denna världsrörelse se dess officiella hemsida. FSM (Internet). 43 Min översättning. Stédile João Pedro, 2004. Vía Campesina. (Internet). 44 MST, ”1984-2004: MST 20 anos de lutas, conquistas e dignidade!” (Internet). 45 MST, ”Programa de Reforma Agraria” (Internet). 15
talet, och syftar till människans befrielse både socialt och religiöst 46 . Befrielseteologin kritiserar dualismen mellan den heliga och den profana världen och menar att människans bibliska kallelse innebär att hon aktivt ska delta i samhällsutvecklingen och handla solidariskt gentemot andra. 47 Grundidén i befrielseteologi är att frälsning och befrielse hör ihop, då frälsning är detsamma som befrielse från synd i alla dess dimensioner: fysisk, psykologisk, kosmisk, social, historisk och strukturell. Synd är i ett befrielseteologiskt perspektiv alltså inte enbart ett tillstånd hos den enskilde utan en historisk process, vilken inbegriper sociala orättvisor, förtryck och alienering. Frälsning nås genom kamp mot denna synd, samt kamp för förverkligandet av en mänsklig gemenskap. 48 Frälsningen kan börja redan i detta livet men fullbordas först i det eviga livet. Befrielseteologin är starkt inspirerad av den latinamerikanska beroendeteorin 49 . Beroendeskolan menar att Latinamerikas underutveckling beror på dess strukturella position i världssystemet, och att relationen med industriländerna har skapat deras underutveckling. För att ta sig ur beroendet finns ingen enhetlig lösning bland beroendeskolans företrädare, men två skilda åsikter kan skönjas; den första som vill bryta totalt med centrum och den andra som förespråkar ett begränsat, successivt och temporärt avståndstagande mot centrum genom t.ex. importsubstitution (ISI). Även den ekologiska eller ”gröna” idétraditionen har haft stort genomslag inom MST. Utgångspunkten är att dagens samhälle inte är hållbart, då konsumtionstillväxt ofta sker på bekostnad av miljön och resursbasen ständigt överexploateras. Det gröna synsättet ifrågasätter även gängse syn på modernitet. Denna idétradition har anammats av MST som mer och mer förespråkar ett jordbruksideal med hög grad av självförsörjning, stor biologisk mångfald och utan kemiska bekämpningsmedel. Sammanfattningsvis presenterade detta kapitel en bakgrund till konceptet landsbygdsutveckling, samt sökte utröna vilka komponenter som är centrala för begreppet. Uppsatsens utgångspunkt är att MST och Världsbanken är överens om att landsbygdsutveckling måste till, och att de vidare är överens om att landsbygdsutveckling inbegriper fattigdomsminskning (inkomster, matsäkerhet, inflytande, arbete, hälsa och utbildning), bevarande av naturresurser och jämlikhet mellan könen, på landsbygden. Även om man är överens om målen skiljer sig analysen och strategierna sig åt kraftigt. 46 En av grundstenarna i all befrielseteologi är tanken på Guds befrielse. Denna inbegriper en politisk och social befrielse från orättvisa och exploatering av fattiga, samt en religiös befrielse från själviskhet och synd. 47 Borelius Ulf, 2004. 48 För mer om befrielseteologin och dess koppling till MST, se Boff Leonardo (Internet). 49 Detta är en idéströmning som framförallt utvecklades i Latinamerika under 1960-talet. Skolbildningen är mångfacetterad, och de interna olikheterna är stora. Kända företrädare är André Gunder Frank, Fernando Henrique Cardoso, Theotonino Dos Santos, m.fl. 16
Page 1 and 2: Hur uppnås landsbygdsutvekling? V
Page 3 and 4: Innehållsförteckning: BAKGRUND &
Page 5 and 6: Bakgrund & Syfte: Nästan överallt
Page 7 and 8: ingår i begreppet och dessa proble
Page 9 and 10: kritiserats för att vara förenkla
Page 11 and 12: säga att naturen är ovärderlig r
Page 13 and 14: Allan Greenspan, ordförande i US F
Page 15: låglöneområden (dessa aktivitete
Page 19 and 20: statens totala jordbrukskrediter g
Page 21 and 22: av deras officiella hemsida samt de
Page 23 and 24: Denna sektion analyserar närmre de
Page 25 and 26: De menar också att projektet komme
Page 27 and 28: enligt VB, bl.a. skydd för intelle
Page 29 and 30: kooperativen, förutom att underlä
Page 31 and 32: vattnet (d.v.s. privatisera vattnet
Page 33 and 34: obetalda uppgifter, så att de ocks
Page 35 and 36: söka allianser med privata jordbru
Page 37 and 38: Bägge parter anser att kooperativ
Page 39 and 40: ISI-politikens huvudprioritet var i
Page 41 and 42: Den andra oljekrisen och skuldkrise
Page 43 and 44: MST har även (haft) ledande positi
Page 45 and 46: även en stark tradition av koopera
Page 47 and 48: och många förädlade (on-farm pro
Page 49 and 50: detta sätt kan även småbönder a
Page 51 and 52: I detta kapitel analyserar jag sål
Page 53 and 54: lantbruksenheter till följd av mek
Page 55 and 56: problematiskt att vara beroende av
Page 57 and 58: Ovanstående perspektiv minskar one
Page 59 and 60: inte bespruta det som själv ska ä
Page 61 and 62: skolmaterialom miljöfrågor och f
Page 63 and 64: kvinnor i snitt t.o.m. ner mer tid
Page 65 and 66: avkastning. Naturresurser ska bevar
Page 67 and 68:
Världsbankens ideal är dess inrik
Page 69 and 70:
Egentligen är Världsbanken inte n
Page 71 and 72:
skapa en infrastruktur och lån til
Page 73 and 74:
Källförteckning Banco Mundial, 20
Page 75 and 76:
Moberg Fredrik & Huitric Miriam, 20
Page 77 and 78:
FSM (Forum Social Mundial eller Wor
Page 79 and 80:
Om jordreform Världsbanken fastsl
show all

STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?