STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

större hjälp för den som vill odla agro-ekologiskt). Sannolikt kan staten vilja stödja sojan av
flera skäl. Dels finns det säkert många inom staten som är övertygade om att ‟modern‟
exportorienterad odling är den bästa vägen ur fattigdom för småbönder, och dels därför att
denna produktionsmodell sannolikt innebär mer påtagliga inkomster för staten. Det är ju t.ex.
lättare att beskatta export, än att beskatta direktförsäljning på lokala marknader.
Skatteinkomster är ju essentiella om staten ska kunna tillgodose alla viktiga komponenter för
landsbygdsutveckling, såsom landsbygdsbefolkningens behov av sjukvård och skola. Risken
finns dock att staten enbart ser den exportorienterade produktionsmodellens möjliga
inkomster, men inte räknar med dess kostnader i form av t.ex. miljödegradering som sedan I
slutändan tenderar att hamna på statens bord och måste betala med de offentliga medlena.
Familjelantbrukare som anammat MST jordbruksideal odlar med en stor mångfald, sprider
därmed sina risker, och blir inte lika utsatta då priser på vissa jordbruksvaror snabbt sjunker.
Vidare framhålls ofta att odla med diversitet inte bara utgör riskspridning och breddning av
möjliga inkomstkällor, utan inbegriper också aktiva, kreativa och beslutande lantarbetare med
en bred kunskap om naturen och specifika arters beteenden. Detta borgar också för bevarande
av sociala traditioner och kunskap. 226 Denna grupp odlar främst med gamla traditionella
frösorter, och använder en del av skörden för nya fröer, och slipper därför vara beroende av
att köpa fröer. Entusiasterna menar desutom att de traditionella frövariationerna har bättre
naturlig resistens mot olika typer av skadeangrepp, och på detta vis minskar behovet av
pesticider 227 . Genom hög grad av självförsörjning minskar beroendet av inkomster och stärks
familjens matsäkerhet. Vidare slipper bönderna vara beroende av mellanhänder, eftersom de
själva arbetar med direktförsäljning på någon av regionens alla nya ekologiska marknader.
Det agro-ekologiska perspektivet innebär arbetsintensiva tekniker, snarare än
kapitalintensiva, och därför slipper jordbrukarna riskerna med belåning, som att hamna i
skuldkaruseller där nya lån måste tas för att betala tillbaka gamla. Arbetsintensiteten anses
också utgöra en fördel, då familjelantbruket ofta har tillgång till mycket arbetskraft, men lite
monetära resurser. På detta sätt menar man även att ungdomens migration till städerna kan
minskas, eftersom den främst anses härröra från brist på arbetstillfällen på landsbygden. Den
arbetsintensiva modellen minkar också beroendet av dyra insatsmedel, vilket i sin tur,
garanterar ekologisk och ekonomisk uthållighet.
226 Intervju, MST-representant, João Thomas (2004-12-14).
227 Intervju, MST-6, (2004-12-19).
55