STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

Denna sektion analyserar närmre de strategier som Världsbanken och MST förespråkar till
landsbygdsutveckling. Kapitlet är tematiskt indelat, och vid varje tema presenteras först
Världsbankens strategier och sedan MSTs. Kapitlet avslutas med en jämförande diskussion.
Om exportorientering och frihandel
Världsbanken betonar behovet av att vidmakthålla en god handels- och makroekonomisk
miljö, och för detta ändamål måste de hinder som fortfarande finns kvar, elimineras. Trots
stora framsteg, fortsätter många utvecklingsländer att ha för höga skatter och/eller tariffer
som diskriminerar jordbruksexport och/eller import av varor såsom teknik som behövs i
jordbruket, menar VB. 61 Många länder har också övervärderade valutor vilket försvårar för
jordbruksexport. Jordbrukets tillväxt ska uppmuntras genom att minimera “distorsions”,
förvrängningar på jordbruksmarknaden. Enligt banken är det inom jordbruket som fattiga
länder oftast har sin komparativa fördel, och därför är det viktigt att resurser inte tas därifrån
till andra sektorer, såsom till industrin. 62 Exporten anses vidare vara en viktig källa till
fattigdomsminskning och banken skriver att det är viktigt att staten erkänner vikten av export
och antar exportvänliga policies. Överlag menar banken att vikten av externa marknader skall
erkännas fullt ut och utnyttjas. 63 Utländska direktinvesteringar skall också erkännas som en
integrerad del av utvecklingsprocessen av jordbruket. Vidare är det viktigt att produkter får
”rätt” pris (d.v.s. satta av marknadens mekanismer av tillgång och efterfrågan). Banken
skriver vidare att den ska fokusera alla sina projekt, så att de maximerar den privata sektorns
deltagande 64 . Den offentliga sektorns roll är att skapa adekvata förutsättningar som borgar för
mer fungerande marknader och för utvecklingen av effektiva privata sektorns
konkurrenskraft. Banken fortsätter alltså att fokusera på behovet av avreglering och
liberalisering, även om det framgår att flertalet länder (däribland Brasilien) redan gjort
mycket reformer i denna riktning.
VB understryker att det inte bara är utvecklingsländer som ska liberalisera
jordbruksmarknaden, utan det borde även OECD-länderna göra. Banken tar klart avstånd från
OECD-ländernas jordbrukssubventioner (genom EUs ‟Common Agricultural Policy‟, CAP,
och USAs ‟Farm Bill‟) och menar att jordbrukets potential att bidra till ett globalt välstånd
undermineras av subventionerna som på ett artificiellt vis pressar ner världsmarknadspriserna
61 World Bank, 2003:29-30.
62 World Bank, 2003:25.
63 World Bank, 2003:xx & Banco Mundial, 2002:58.
64 World Bank, 2003:50 & 46.
22