STCHLM_PAPERS_Baraibar - Institute of Latin American Studies

gram aktiv substans/ha. 242 Storskaliga exportjordbruk tenderar överlag att använda mycket
gödnings- och bekämpningsmedel samt förbruka mycket vatten. Lantarbetare själva kopplar
samman uppkomsten av nya pester med monokulturer och den ökade användningen av
kemiska bekämpningsmedel 243 . Det skulle dock, enligt Embrapa, vara möjligt att odla soja på
ett mer miljövänligt i RS om man arbetade mer för att skydda jordmånen. 244
En del förespråkar även nya former av GM-soja som ett miljövänligare alternativ. Den
nordamerikanska sojaföreningen – American Soybean Association (ASA) skriver att den nya
tekniken möjliggör bönder att odla högavkastande högkvalitativa grödor med mindre
användning av kemiska insatsmedel, vilket skyddar miljön 245 . Brasiliens miljörörelse och
MST har som bekant tagit klar ställning emot GMO. De menar att GMO klart utgör stora
risker för miljön i form av t.ex. möjliga mutationer. De vänder sig också mot GM-företaget
Monsantos marknadsföring som hävdar att GMO-soja behöver mindre bekämpningsmedel,
och hävdar att försäljningen av bekämpningsmedel t.o.m. ökat sedan genetiskt modifierad
soja börjat att odlas. 246 Utöver ekologiska konsekvenser för de fram att böndernas beroende
av fröföretagen ökar. GMO förespråkarna hävdar å sin sida att alla viktiga egenskaper är
exakt lika mellan modifierade och ”vanliga” plantor. De menar att tekniken är helt säker och
studerats minutiöst in i minsta detalj. ASA hävdar i en rapport från 2005 att alla studier,
nästan utan undantag, visat att GMO är fördelaktigt på alla vis och hjälper bönder att spara
pengar och tid, samt har potential till att bli ännu mera värdefullt under de kommande åren 247 .
En intervjurespondent menade att den genmodifierade sojan var mer lättskött än den
konventionella samt växte snabbare, och att detta var huvudanledningen till att de valde att
odla GM-soja 248 .
Även tobaksodlingen innebär miljöproblem. En stor del av den råtobak som produceras i
torkas i processer där man använder ved. Det leder till skogsskövling, trots att detta är trakter
med lite skog. Resultatet av avverkningarna blir att marken försämras genom uttorkning och
erosion. Det kan gå åt träd från ett hektar gles skog för att torka tobaken från en åker på ett
hektar. Tobaksbolagen uppger att de uppmuntrar nyplantering och återplantering av skog i
tobaksdistrikten. Föreningen för tobaksproduktion, Afubra, har desutom tagit fram
242 Cederberg, Wivstad, Bergkvist, Mattsson & Ivarsson, 2005.
243 Intevjuer med MST-1,4,7,8 &10 samt VB-1, 5 & 6.
244 Costamilan & Bertagnolli, 2004.
245 Craig Coon. 2005. (Internet).
246 Guazzelli Maria José. 2003:9.
247 ASA, 2005. (Internet).
248 Intervju, VB-3 (2004-12-16).
59