Ãrsredovisning 2009 - Svenska institutet

More documents

Recommendations

Info

Internationell samverkan 29 som verksamheten för att främja det svenska språket internationellt. Under 2009 har utvecklingen inom den relationsskapande verksamheten fortsatt att flytta fokus från att se stipendier, utbyte och svenskundervisning isolerat till att istället koppla dessa insatser till de övergripande relationsskapande målen. Stipendierna har samordnats i ett gemensamt varumärke och utvecklingen av SI:s nätverksskapande verksamhet går vidare inom ramen för nya nätverk och tekniska plattformar. I den relationsskapande verksamheten har SI tagit stora steg i utvecklingen av nätverksbyggandet, med ökad samordning av verksamhetens olika delar. Såväl stipendieverksamheten, svenskundervisningen som nätverksbyggandet finansieras till stora delar av andra finansieringskällor, och verksamheten beskrivs också i andra delar av årsredovisningen. Inom Sverigefrämjandet erbjuds nu bara ett mindre antal stipendier för doktorander och forskare från ett begränsat antal länder, med viss dominans av sökande från USA och Tyskland. Stipendiaterna är generellt sett väldigt nöjda med sin tid i Sverige. Lärosätets status och den akademiska miljön är viktiga skäl att välja Sverige för forskarstudier eller forskning. Stipendiaterna upplever att studie- eller forskartiden i Sverige ökade deras dragningskraft på arbetsmarknaden. Den gav dem också ökade specialistkunskaper och stärkte deras internationella nätverk. SI ligger i framkant jämfört med andra liknande internationella organisationer i användandet av digital teknik. Under året har arbetet gått vidare med Swedenintouch.se, en community för internationella studenter och forskare med anknytning till Sverige. Syftet är att stärka och fördjupa deras relation till Sverige. Innehållet på webbplatsen skapas av medlemmarna själva i form av bloggar, forum och diskussioner. Utvecklingen, som överträffat målen, ligger dock i linje med målgruppens beteende, som utvecklas från informationssökning via nätverkande till att skapa innehåll. Community-trenden håller i sig. Det märks på den aktivitet och det genomslag som sociala nätverk har i samhället. En annan trolig orsak till den positiva utvecklingen, när det gäller antalet medlemmar och antalet besök liksom besökstiden, är att vi förbättrat funktionaliteten och arbetat med att marknadsföra webbplatsen via de svenska lärosätena. Det blir mer och mer påtagligt att svenskundervisningen utomlands har en stor Sverigefrämjande potential. Lärare och studenter är givna Sverigeambassadörer. Flera institutioner i Tyskland har ordnat publika Sverigedagar med fokus på till exempel hållbarhet, svensk design, musik, film, näringsliv och studier i Sverige. Det har inneburit att svenskundervisningen har nått ut till bredare nätverk än de som studerar svenska och fått ett bredare genomslag som Sverigefrämjande verksamhet. På grund av personalbrist kunde inte SI arrangera sommarkurser som tidigare, men verksamheten kunde ändå fortsätta i folkhögskolornas regi. SI gav ett finansiellt bidrag till 164 studenter. Detta är en viktig inkörsport som annars skulle ha saknats till en djupare relation med Sverige för deltagarna. Den delwebb för svenska språket lanserades under SI.se under 2009 är ett viktigt steg för att nå både lärare och studenter i utlandet och även universitet och högskolor i Sverige med undervisning i svenska som främmande språk. I förlängningen kan det även bidra till att undervisningen i svenska internationellt knyts samman och att samarbetet mellan Sverige och utlandet ökar. Den snabba utvecklingen av sociala medier ger också många möjligheter till nya nätverk. De expensbidrag som SI ger till lokala svensklektorer med utländsk bakgrund är i många fall en förutsättning för att någon ska kunna anställas. Lektorerna väljer nämligen ofta mellan en lågavlönad universitetstjänst och ett välavlönat arbete i näringslivet. Lektorerna stärker bilden av Sverige genom föredrag, kulturevenemang, samarbeten, med mera. SI har fortsatt skapa relationer genom satsningar på marknadsföring av stipendieutbudet och tydligare prioriteringar i syfte att öka synlighet och genomslag. Framförallt har vi satsat tid och resurser på ett mer aktivt och metodiskt nätverksbyggande med nya tekniska verktyg. De mätningar som gjorts visar på en god måluppfyllelse i fråga om hur målgruppen ser på relationerna till Sverige och upplever SI:s tjänster. Sammantaget bedömer SI att de relationsskapande aktiviteterna har haft en god effekt. De har ökat utbytet och fördjupat relationerna mellan institutioner och enskilda i Sverige och motparter i andra länder. Stipendier Svenska institutets gäststipendieprogram stödjer i huvudsak längre stipendievistelser i Sverige i syfte att ge förutsättningar för långsiktig kunskapsöverföring och nätverksbyggande. Programmet riktar sig till högt kvalificerade utländska forskare för vistelser i Sverige på 6, 12 eller 18 månader. Nätverksbyggande aktiviteter i programmet ger stipendiaterna chansen att ta del av det svenska samhället. SI började 2008 förtydliga kriterier, prioriteringar och målgrupper för programmet, ett arbete som fortsatte under 2009 och som resulterade i ytterligare landfokusering och mer precisa bedömningskriterier. För att öka antalet kvalificerade ansökningar från prioriterade länder satsade vi på att informera universitet och kontakt-
30 personer i berörda länder. SI valde också att ta bort vistelsen på 18 månader i utlysningen inför det akademiska året 2010/2011. Det sammanlagda antalet gäststipendiater som vistades i Sverige på doktorand- och forskarnivå uppgick 2009 till 20 personer (nio kvinnor och elva män). Stipendiaterna kom från elva länder, med viss överrepresentation för USA. Ansökningarna inför läsåret 2009/2010 kom från tolv länder. Flest ansökningar kom från USA och Tyskland. Av totalt 32 sökande beviljades tre nya doktorander och forskare stipendium (två kvinnor och en man). De tre stipendiaterna representerar samhällsvetenskap, humaniora och medicin. 2008 var antalet gäststipendiater som vistades i Sverige 27 och antalet beviljade 28. Nedgången i förhållande till 2008 förklaras av att SI 2009 beslöt att öka stipendiebeloppen från 8 000 till 12 000 kronor för doktorander och från 12 000 till 15 000 kronor för forskare. Givet samma budget och längd på stipendieperioderna innebar detta naturligtvis att antalet stipendier måste minska. Flera av de stipendier som beviljades 2008 hade långa stipendieperioder och belastade dessutom budgeten för 2009. Gäststipendiaterna, som i huvudsak består av forskarstuderanden och forskare, är på det hela taget mycket nöjda med att studera och forska i Sverige. De är nöjda med den akademiska miljön och att ha studerat eller forskat i ett land som ligger långt framme inom innovation och utveckling. Samtliga anser att deras stipendieperiod i Sverige till stor del bidragit till att utveckla deras professionella kontaktnät i Sverige och att de kommer att vidmakthålla och utveckla dessa kontakter efter att de har lämnat Sverige. Vistelsen i Sverige som SI-stipendiat har till stor del bidragit till deras attraktivitet som forskare och på arbetsmarknaden. Det är större spridning bland svaren vad avser de finansiella aspekterna av stipendiet, men huvuddelen av respondenterna är ändå nöjda. Även de stipendiater som tillbringat en tid i Sverige inom det bilaterala stipendieutbytet är i mycket hög grad nöjda med upplägget och kvaliteten på studierna och med de svenska universitetens status och rykte, men också denna kategori var något mindre nöjd med stipendiebeloppen. 19 stipendiater från Japan, Frankrike, Italien och Tyskland finansierades av SI inom det bilaterala samarbetet. Urvalet av stipendiater görs av respektive land. Kvoterna användes till fullo. Könsfördelningen var ganska jämn, med något fler manliga stipendiater. Stipendieperioderna varierade från fyra månader till ett läsår, och studierna bedrevs på post-graduate- och doktorandnivå. Kostnaden för de bilaterala stipendierna minskade till 589 000 kronor, från 839 000 kronor 2008 och 1 006 000 kronor 2007. Svenskundervisning Att öka kunskaperna om och intresset för Sverige genom stöd till Sverigestudier på högskolenivå i andra länder samordnas av SI med insatser som riktar sig till studenter, lärare och universitet (Se också redovisning under Utbildning och universitetsforskning/ Svenskundervisning). Intresset för Sverige och det svenska språket bland de utländska universiteten är stabilt och verksamheten omfattas inte av några större förändringar. Flest studenter och universitet som erbjuder svenska finns fortfarande i Tyskland, USA och Ryssland. Antalet studenter utanför Norden uppgår till 15 613. Bland svenskstuderandena finns studenter som specialiserar sig på Sverige (huvudämnesstudenter) och studenter som läser svenska för att studera, bo Uppdrag från myndigheter och organisationer Två amerikanska och tre svenska opinionsbildare har tilldelats stipendium genom 1976 års fond för samarbete mellan Sverige och Förenta staterna för studiebesök i syfte att studera någon aktuell samhällsfråga i respektive land (jämför med tre amerikanska och tre svenska år 2008 och 2007). Totalt behandlades 19 svenska och 18 amerikanska ansökningar. Genom de bilaterala stipendieprogrammen tilldelades sammanlagt 16 svenska studenter stipendier för studier i Italien och Japan. Stipendierna beviljas och finansieras genom SI:s motpart i respektive land. Fonden för resestipendier till Tyskland övergick till Tysksvenska handelskammaren som arbetar med den målgrupp som stipendierna riktar sig till. Enligt en överenskommelse med Stipendiestiftelsen för studier av japanskt samhällsliv kommer Japan-stipendierna fortsättningsvis att hanteras av Sweden-Japan Foundation. Under 2009 beviljades 35 stipendier för studier och forskning i Japan inom olika områden (2008 beviljades 33 och 2007 var det 25).
Page 1 and 2: För Sverıge ı världen. Svenska
Page 3 and 4: Tabellförtecknıng.
Page 5 and 6: 4 Inlednıng. Förord 05 Svenska in
Page 7 and 8: 6 Svenska institutet en av Sveriges
Page 9 and 10: 8 Sammanfattning ett år av offentl
Page 11 and 12: 10 Genom SI:s aktiviteter 2009 har:
Page 13 and 14: 12 uppnått målen har alla varit i
Page 15 and 16: 14 Utgiftsområde 5 Internatıonell
Page 17 and 18: 16 och medie-genomslag. I till exem
Page 19 and 20: 18 tar fram för internationell vis
Page 21 and 22: 20 om skandinavisk design i vilket
Page 23 and 24: 22 SI vidareutvecklade under året
Page 25 and 26: 24 Satsningen syftar till att etabl
Page 27 and 28: 26 Svenska institutets uppdrag unde
Page 29: 28 Relationskapande verksamhet: Att
Page 33 and 34: 32 tiden var 4,28 minuter. Arbetet
Page 35 and 36: 34 Tabell 2 Stipendier antal ansök
Page 37 and 38: 36 Samarbete ınom Östersjöregıo
Page 39 and 40: 38 arbetet inom ramen för programm
Page 41 and 42: 40 Tabell 6 Stipendier - Östersjö
Page 43 and 44: 42 Tabell 8 Vuxenutbildningsprojekt
Page 45 and 46: 44 Tabell 10 Akademiska stipendier
Page 47 and 48: 46 Svenska institutets Managementpr
Page 49 and 50: 48 Utgiftsområde 7 Internatıonell
Page 51 and 52: 50 Övergripande kommentar och anal
Page 53 and 54: 52 kativt ramverk med ett tydligt n
Page 55 and 56: 54 Målet för programmet är ökad
Page 57 and 58: 56 Tabell 13 Medie- och studiebesö
Page 59 and 60: 58 TABELL 15 Stipendier antal ansö
Page 63 and 64: 62 Reformsamarbete ı Östeuropa (
Page 65 and 66: 64 Som en lıten organısatıon med
Page 67 and 68: 66 och ukrainska forskare. Sammanla
Page 69 and 70: 68 Stipendier Svenska institutets g
Page 71 and 72: 70 TABELL 18 Medie- och studiebesö
Page 73 and 74: 72 Utgiftsområde 16 Utbıldnıng o
Page 75 and 76: 74 Främjandet av svensk utbıldnı
Page 77 and 78: 76 För att säkerställa ınternat
Page 79 and 80: 78 Utgiftsområde 13 Integratıon o
Page 81 and 82:
80 Drygt 80 procent av deltagarna
Page 83 and 84:
82 Organısatıonsstyrnıng. Uppfö
Page 85 and 86:
84 Sambandskedja för Internationel
Page 87 and 88:
86 har deltagit i evenemanget ska h
Page 89 and 90:
88 och lunchsammankomster på skild
Page 91 and 92:
90 Ekonomıska sammanställnıngar.
Page 93 and 94:
92 Kostnadsfördelning per land ino
Page 95 and 96:
94 Fınansıell Redovısnıng. RESU
Page 97 and 98:
96 BALANSRÄKNING (tkr) 2009-12-31
Page 99 and 100:
98 REDOVISNING MOT ANSLAG Redovisni
Page 101 and 102:
100 REDOVISNING MOT BEMYNDIGANDEN I
Page 103 and 104:
102 Redovisning och värdering av f
Page 105 and 106:
104 Arvoden till och styrelseuppdra
Page 107 and 108:
106 Not 3 Intäkter av bidrag 2009
Page 109 and 110:
108 Not 10 Lämnade bidrag 2009 200
Page 111 and 112:
110 Not 19 Avräkning med statsverk
Page 113 and 114:
112 Not 27 Redovisning av bidragsgi
Page 115 and 116:
Årsredovisning för 2009 Jag intyg
show all

Ã rsredovisning 2009 - Svenska institutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2009 - Svenska institutet