Ãrsredovisning 2009 - Svenska institutet

More documents

Recommendations

Info

37 Programmatet har visat goda resultat inom samtliga områden under 2009 och har fördjupat utbildnings- och forskningssamarbetet mellan Sverige och samarbetsländerna. Programmet startades 1997 och har skapat ett stort och attraktivt nätverk och bidragit till att förtäta kontakterna mellan forskning, näringsliv och samhälle i regionen. Utvärderingar har visat att forskningsprojekten vanligen bedrivs i nära relation med näringsliv och samhälle. Under kommande år planerar Svenska institutet en ännu djupare satsning på nätverksbyggande. De nätverk som skapas uppges ha stor betydelse både för Sveriges och för samarbetsländernas utveckling. Programmet syftar även till att öka kunskapen om Östersjöregionens potential inom utbildnings- och forskningsområdet, vilket SI ska fokusera mer på under 2010. Det finns ett stort intresse för nya samarbeten och SI:s aktiviteter inom Östersjösamarbetet har mycket att bidra med. Under senare år har vi utvecklat programmet genom att identifiera relevanta intressenter, förbättra utlysnings- och urvalsprocessen och genom uppföljning av dess olika aktiviteter. Allt detta har gett hög kvalitet och goda resultat. SI får genomgående goda omdömen för tillgänglighet, bemötande och professionalism i de utvärderingar som gjorts. Under året har två studier analyserat programmet. En genomfördes av en extern konsult i nära samarbete med SI och fokuserade på uppföljning och urval. Studien resulterade bland annat i formuleringen av förslag till resultatmål för forskningskvalitet, varaktiga samarbeten och nätverk. Målen har använts i utlysningar av bidrag och stipendier för 2010 och i utvecklingen av framtida uppföljningar. Den andra studien är en omfattande intern analys som riktat in sig på stipendiater från olika programländer som vistats i Sverige. Studien granskade resultatet inom nätverksbyggandet eftersom stipendiater ofta når positioner med inflytande och skaffar sig starka nätverk. Studien visar att deltagarna mycket gärna vill stärka relationerna mellan Sverige och hemländerna. Störst fungerande samarbetsnätverk finns i Ryssland. Också utanför nordvästra Ryssland och Moskva, där de flesta projekten ännu så länge ägt rum, finns ett stort intresse. Samarbetet med Ryssland består mest av naturvetenskaplig forskning. Bilaterala projekt är vanligare än multilaterala. Den vanligaste vägen in till nya samarbeten är tidigare projekt, vilket tyder på ett fungerande och väl etablerat samarbete. Ukrainas medverkan i programmet har ökat. Svenska parter är mycket intresserade av landet. SI:s kontaktseminarier i Ukraina under 2008 genererade nya projektansökningar som fick stöd i ansökningsomgången 2009. Samarbeten sker mestadels inom teknik och är oftast multilaterala. De är ungefär lika ofta utbildnings- som forskningsprojekt. Flertalet projekt med vitryska parter sker oftast inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap och är multilaterala. SI har vinnlagt sig om att fördjupa samarbetet med deltagarna, bland annat genom att besöka olika projekt, framför allt i Sverige men även i samarbetsländerna. De svenska projektledarna anser att projekten, genom Östersjöprogrammets stöd, tillför nya kunskaper och sprider en positiv bild av Sverige. Projektledarna i Sverige uppskattar att de upptäcker Östersjöregionens betydelse och att det finns goda möjligheter till fler regionala samarbeten. Samtliga ryska, ukrainska och vitryska respondenter inom akademiska projekt anser att projekten ger mycket ny kunskap, leder till mer omfattande projekt, och är framgångsrika för deras egna universitet. Intrycket av Sverige är odelat positivt. Flertalet deltagare ser Sverige som en förebild och är övertygade om att de nätverk som skapats kommer att vara aktiva. Deltagarna anser dessutom att projekten förändrar synen på utbildnings- och forskningsmetoder. Östersjöprogrammet genererar i hög grad ökad kännedom om och goodwill för Sverige och har i hög grad bidragit till utökade och kvalificerade nätverk, stärkt ämneskunskap samt ökad medvetenhet och kunskap om Östersjöregionens särskilda förutsättningar inom utbildning och forskning. SI bedömer att aktiviterna sammantaget har haft en god effekt på att, med Sveriges intresse som utgångspunkt och med fortsatt nytta för samarbetsländerna, bidra till att skapa ett ömsesidigt fördjupat utbildnings- och forskningssamarbete. Bidrag och stöd till institutionssamarbete Stödet till samarbeten mellan institutioner är programmets största del. Totalt fick 159 akademiska projekt stöd, varav ett fåtal korttidsprojekt. Här är stödet till forskningsprojekt större än stödet till utbildningsprojekt. Klart fler projekt pågick 2009 än föregående år (2008 pågick 134 projekt och 2007 pågick 127). I flera fall har de nuvarande projekten följt på tidigare samarbeten, men tack vare SI:s arbete med att marknadsföra programmet tillkom också en rad nya aktörer. Både svenska och utländska respondenter vittnar i enkäter om den goodwill för Sverige som verksamheten skapar. Samarbeten med näringslivet ökar också. Att projektens resultat publiceras i internationella tidskrifter är ett viktigt mått på kvalitet. Många av projektresultaten presenteras dessutom vid konferenser och seminarier samt i avhandlingar och mastersuppsatser. I flera fall har sam-
38 arbetet inom ramen för programmet varit avgörande för resultaten i projekt där även andra länder, utanför Östersjöprogrammet, ingår. Antalet gymnasieprojekt var under året 18 (2008 var antalet 26, 2007 var det 51) varav de flesta var långtidsprojekt. Gymnasieprojekten har skapat många nya kontakter. När gymnasieeleverna besökt myndigheter och företag har de fått ett ökat intresse för Sverige och det svenska samhället. Och när resultaten blivit omskrivna i tidningar eller publicerats i digitala nätverk har det lett till ett ökat intresse hos kommunerna och till fler projektansökningar. Informationskampanjer, kontaktseminarier och en förtydligad ansökningsprocess ledde till ett ökat antal ansökningar inom institutionssamarbete, främst inom gymnasieskolan. Ett direkt resultat av den nya utlysningen är att det har blivit lättare att identifiera parternas särskilda intressen i projekten och på så sätt få en tydligare bild av utbildning och forskning i regionen generellt. Stipendier och sommaruniversitet De svenskar som åker ut till samarbetsländerna är klart färre än de stipendiater som kommer till Sverige. Antalet svenskar som studerar i Ryssland har dock ökat. Från Ryssland kom 59 långtidsstipendiater, från Ukraina 55 och från Vitryssland 45. Totalt har 209 stipendier för inresande i olika former nyttjats under året (2008 var siffran 185, 2007 var den 195). Årets utvärdering visar att samtliga inresande stipendiater är nöjda med att studera eller forska i Sverige. De är nöjda med den akademiska miljön och med pedagogiken. De har fått en förändrad syn på olika undervisningsmetoder och anser att de har studerat i ett land som ligger långt framme inom innovation och utveckling. Samtliga har skapat professionella nätverk och fått ökade specialistkunskaper. Intrycket av Sverige är odelat positivt och samtliga rekommenderar andra studenter och kollegor i hemländerna att etablera kontakter med Sverige. Kunskapen om Sverige har ökat avsevärt och alla säger att deras sociala och kommunikativa färdigheter har blivit bättre på grund av vistelsen. De flesta utländska stipendiaterna deltar i Swedish Institute Network for Future Global Leaders. Deltagandet är störst bland stipendiater på mastersnivå. Deltagarna säger att de har fått nya kunskaper om Sverige och en positiv bild av landet. De rekommenderar gärna evenemangen till andra. För de akademiska stipendiater som kom till Sverige under året är vänner och kollegor den vanligaste källan till information om programmet, vid sidan av SI:s webbportal för utländska studenter, Studyinsweden.se. Detta stämmer väl med den studie som gjordes under året, som visar att tidigare stipendiater gärna delar med sig av sina erfarenheter och gärna rekommenderar programmet. Under sin stipendietid utomlands fungerar de svenska stipendiaterna ofta som ambassadörer för studier i Sverige. Gruppen tillägnar sig också stor kunskap om, och kontaktnät i, Östersjöregionen. Totalt nyttjades 26 stipendier av denna grupp (under 2008 var siffran också 26, för 2007 var den 24). Även deltagarna vid sommaruniversiteten fick ett gott intryck av Sverige. Samtliga drygt 100 deltagare från Ryssland, Ukraina och Vitryssland rekommenderar Sverige för besök och studier. Att de fått ny kunskap om Sverige och större förståelse för svenska värderingar och svensk livsstil är viktiga orsaker till detta. Sociala och kommunikativa färdigheter samt nya perspektiv och idéer är de viktigaste resultaten av vistelserna, enligt deltagarna. Kommunikation och evenemang Under 2009 arrangerade SI två kontaktseminarier, och för första gången var seminarierna multilaterala. I S:t Petersburg ordnades ett seminarium om hållbar utveckling inom stadsplanering och arkitektur med doktorander och forskare som målgrupp. Seminarier som fokuserar på ett visst ämne ger större möjligheter att samla aktörer som ännu inte varit med i något projekt inom Östersjösamarbetet. Det gör att nya intressenter kan inleda projekt och ger större chans till bredare samarbeten. På grund av den goda responsen planerar SI liknande seminarier inom andra ämnen. I Västerås arrangerades ett kontaktseminarium för gymnasieskolan med cirka 60 deltagare från Sverige, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Deltagarna var mycket nöjda och 80 % av dem av tänker gå vidare med de kontakter de fick vid seminariet. Ännu fler, 90 %, rekommenderar gärna andra att delta i liknande seminarier. Under 2009 deltog SI också i två stora och välbesökta utbildningsmässor i Moskva och S:t Petersburg för att öka intresset för studier i Sverige, programmet och dess stipendier. Östersjöprogrammet bjöd också in tidigare projektledare och företrädare för svenska lärosäten till Baltic Development Forum Summit i Stockholm. Deltagandet var mycket begränsat. Utbildning och forskning är dock så viktiga för regionens utveckling att SI ändå planerar att fortsätta samarbetet med Baltic Development Forum. Två evenemang som planerats för 2009 kommer istället att genomföras 2010. Det ena är ett seminarium för svenska lärosäten om utbildnings- och forskningsfrågor i Östersjöregionen, det andra en träff för tidigare stipendiater i samband med lanseringen av webbportalen Studyinsweden.se på ryska.
Page 1 and 2: För Sverıge ı världen. Svenska
Page 3 and 4: Tabellförtecknıng.
Page 5 and 6: 4 Inlednıng. Förord 05 Svenska in
Page 7 and 8: 6 Svenska institutet en av Sveriges
Page 9 and 10: 8 Sammanfattning ett år av offentl
Page 11 and 12: 10 Genom SI:s aktiviteter 2009 har:
Page 13 and 14: 12 uppnått målen har alla varit i
Page 15 and 16: 14 Utgiftsområde 5 Internatıonell
Page 17 and 18: 16 och medie-genomslag. I till exem
Page 19 and 20: 18 tar fram för internationell vis
Page 21 and 22: 20 om skandinavisk design i vilket
Page 23 and 24: 22 SI vidareutvecklade under året
Page 25 and 26: 24 Satsningen syftar till att etabl
Page 27 and 28: 26 Svenska institutets uppdrag unde
Page 29 and 30: 28 Relationskapande verksamhet: Att
Page 31 and 32: 30 personer i berörda länder. SI
Page 33 and 34: 32 tiden var 4,28 minuter. Arbetet
Page 35 and 36: 34 Tabell 2 Stipendier antal ansök
Page 37: 36 Samarbete ınom Östersjöregıo
Page 41 and 42: 40 Tabell 6 Stipendier - Östersjö
Page 43 and 44: 42 Tabell 8 Vuxenutbildningsprojekt
Page 45 and 46: 44 Tabell 10 Akademiska stipendier
Page 47 and 48: 46 Svenska institutets Managementpr
Page 49 and 50: 48 Utgiftsområde 7 Internatıonell
Page 51 and 52: 50 Övergripande kommentar och anal
Page 53 and 54: 52 kativt ramverk med ett tydligt n
Page 55 and 56: 54 Målet för programmet är ökad
Page 57 and 58: 56 Tabell 13 Medie- och studiebesö
Page 59 and 60: 58 TABELL 15 Stipendier antal ansö
Page 63 and 64: 62 Reformsamarbete ı Östeuropa (
Page 65 and 66: 64 Som en lıten organısatıon med
Page 67 and 68: 66 och ukrainska forskare. Sammanla
Page 69 and 70: 68 Stipendier Svenska institutets g
Page 71 and 72: 70 TABELL 18 Medie- och studiebesö
Page 73 and 74: 72 Utgiftsområde 16 Utbıldnıng o
Page 75 and 76: 74 Främjandet av svensk utbıldnı
Page 77 and 78: 76 För att säkerställa ınternat
Page 79 and 80: 78 Utgiftsområde 13 Integratıon o
Page 81 and 82: 80 Drygt 80 procent av deltagarna
Page 83 and 84: 82 Organısatıonsstyrnıng. Uppfö
Page 85 and 86: 84 Sambandskedja för Internationel
Page 87 and 88: 86 har deltagit i evenemanget ska h
Page 89 and 90:
88 och lunchsammankomster på skild
Page 91 and 92:
90 Ekonomıska sammanställnıngar.
Page 93 and 94:
92 Kostnadsfördelning per land ino
Page 95 and 96:
94 Fınansıell Redovısnıng. RESU
Page 97 and 98:
96 BALANSRÄKNING (tkr) 2009-12-31
Page 99 and 100:
98 REDOVISNING MOT ANSLAG Redovisni
Page 101 and 102:
100 REDOVISNING MOT BEMYNDIGANDEN I
Page 103 and 104:
102 Redovisning och värdering av f
Page 105 and 106:
104 Arvoden till och styrelseuppdra
Page 107 and 108:
106 Not 3 Intäkter av bidrag 2009
Page 109 and 110:
108 Not 10 Lämnade bidrag 2009 200
Page 111 and 112:
110 Not 19 Avräkning med statsverk
Page 113 and 114:
112 Not 27 Redovisning av bidragsgi
Page 115 and 116:
Årsredovisning för 2009 Jag intyg
show all

Ã rsredovisning 2009 - Svenska institutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2009 - Svenska institutet