Ãrsredovisning 2009 - Svenska institutet

More documents

Recommendations

Info

Internationell samverkan 31 och arbeta i Sverige eller för att skaffa kompetens inför yrkeslivet. Studenterna har skiftande studiebakgrund från medicin, naturvetenskap, teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, litteraturvetenskap och språkvetenskap. Engagemanget för Sverige bland lärare och studenter gör institutionerna till svenska goodwillcentra. Efter besök vid svenskinstitutioner i Frankrike, Italien och Polen skapade SI en ny stödform för forskare, lärare, doktorander och avancerade studenter i svenska. 41 bidrag beviljades (målet var 14) för vistelser upp till två månader i Sverige för bland annat kursutveckling, samarbetskontakter, forskningsprojekt, materialinsamling, ämnesfördjupning och liknande. En första utlysning gjordes i mars. Responsen blev över förväntan och kvaliteten på ansökningarna var mycket god. Bidrag har också beviljats för stöd till undervisning, anordnande av konferenser, ”Sverigedagar” samt andra studentaktiviteter som studieresor och liknande. 216 universitet i 39 länder erbjöd kurser i svenska (målet var 206) eller om svensk kultur och svenskt samhälle, så kallade Sverigestudier (2008 var siffran 206 i 40 länder, 2007 var den 213 i 41 länder). Under detta utgiftsområde finansieras kostnader för stöd till lektorer, sommarkurser i Sverige, terminsstipendier vid folkhögskola, ”Sverigeprojekt”, nätverkskonferenser för svensklärare, informationsinsatser, korttidsvistelser i Sverige och gästföreläsare. Stöd ges till Svenskcentret i Minsk i Vitryssland och Rysksvenska studiecentret vid RGGU i Moskva med verksamhet som stödjer intresset för Sverige. Nio universitet i Tyskland fick stöd för att genomföra ”Sverigeprojekt” för bredare målgrupper för att öka intresset för Sverige och svenska språket. SI beviljade 43 gästföreläsarbidrag (målet var 40) till universitet i 19 länder. En del föreläsningar riktade sig till studentgrupper, andra till en bredare publik. SI ger expensbidrag till sammanlagt 56 svensklektorer i 24 länder (2008 fick 44 lektorer bidrag i 23 länder, 2007 fick 43 i 23 länder); 28 av dem under detta utgiftsområde (målet var 22). En del av dem är lokala svensklektorer med utländsk bakgrund men med ett stort kunnande om Sverige och goda kunskaper i svenska. Detta gäller 13 svensklärare i Georgien, Lettland, Litauen, Moldavien, Ryssland och Vitryssland. En lektor från Sverige ger verksamheten en levande kontakt med det svenska språket och utvecklingen i Sverige. Av de 43 lektorer i 22 länder som SI förmedlade var 18 nya för året (nio under detta utgiftsområde, målet var sju). På grund av minskad personalkapacitet har SI lämnat över ansvaret för genomförandet av sommarkurserna för utländska svenskstuderande till folkhögskolor i Sverige. SI stödjer kurserna genom en bidragsutlysning. Svenskstuderande kan alltså fortfarande möta Sverige genom sommarkurser. 164 svenskstuderande fick en kursplats bekostad av SI (2008 fick 149 en kursplats, 2007 var det 171). Målet var 150. Av dessa var 13 från Kina, varav tio kom inom det bilaterala avtalet. Enligt en enkät var deltagarna mycket nöjda med kurserna och med SI:s stöd. På grund av minskad personalkapacitet genomfördes ingen utlysning av terminsstipendier för studier vid svensk folkhögskola. Vårterminen 2009 vistades 63 studerande vid svenska folkhögskolor (2008 var antalet antagna 129 av 190 sökande, 2007 var det 128 av 221 sökande). Från hösten 2009 har dessa stipendier bara kunnat erbjudas inom SI:s Östersjöprogram. SI:s webbplats för Svenska språket i världen är en viktig resurs för svensklärare av alla kategorier i världen, liksom för studenter och andra som intresserar sig Sverige och det svenska språket. Webbplatsen lockar besökare både i utlandet och i Sverige. SI omarbetade webbplatsen och lanserade en egen delwebb med nya funktioner på Si.se i juni. SI har publicerat cirka femtio nya artiklar. Delwebben hade 7 868 unika besökare från 2009-06-15 till 2009-12-31. Antalet sidvisningar var 29 896. Den genomsnittliga besöks- Samordning av det statliga stödet till svenskundervisning utomlands SI ansvarar för samordningen av det statliga stödet till undervisning i svenska i utlandet för icke-svenska medborgare. Arbetet görs i samverkan med Riksföreningen Sverigekontakt och andra aktörer inom området. Ömsesidig representation finns vid möten för Riksföreningens överstyrelse och SI:s nämnd för svenskundervisning. Under hösten arrangerade SI och Riksföreningen en gemensam lärarkonferens i Riga för Kaliningrad, Minsk och Baltikum. Samarbetet innefattar en årlig lärarkonferens och regelbundna möten. I samarbetet ingår bland annat uppmärksammandet av svenskundervisningen i Finland i samarbete med Svenska nu (se nedan).
32 tiden var 4,28 minuter. Arbetet har fram till nu mer legat på att ta fram bra innehåll än på marknadsföring. 2009 anmälde 65 personer sitt intresse för SI:s webbkurs i svenska för nybörjare (2008 gjorde 37 det, 2007 var siffran 40), en märkbar ökning. De flesta lär sig svenska av yrkesskäl och planerar att arbeta eller studera i Sverige. Webbkursen erbjuds gratis för lokalanställda vid svenska utlandsmyndigheter, i övrigt tar SI en avgift för att täcka lärararvoden. SI arrangerade eller var medarrangör vid fyra nätverkskonferenser med kompetensutveckling och Sverigeföreläsningar för svensklärare (målet var sju). Konferenserna hölls i Poznan för Polen, i Seattle för Nordamerika och i Riga för Baltikum, Kaliningrad och Minsk, samt i Sverige för lärare oavsett land. Totalt deltog 197 personer. Målet var 250. SI samarbetar med utlandsmyndigheter och universitet om konferenserna. På grund av omprioriteringar hos samarbetspartnerna blir planerade konferenser inte alltid av. I övrigt gav SI mindre bidrag till sex nätverkskonferenser i Budapest, Japan, Tyskland, Nederländerna, Italien samt Paris. SI har också medverkat i en besöksresa från Samarbetsnämnden/Nordiska ministerrådet till sex universitet i Indien för att kartlägga intresset för Norden som region. Resan ledde till att en föreläsarturné planeras 2010. Nätverksbyggande SI:s nätverksbyggande syftar till att skapa långsiktiga och ömsesidiga relationer med studenter och forskare runtom i världen. Målgruppen utgörs av personer inom olika områden som har stor potential att bli framtida ledare. Genom nätverket Swedish Institute Network for Future Global Leaders (NFGL) har SI etablerat en plattform för fördjupade och långvariga kontakter. Under våren hölls träffar för utländska stipendiater i Lund, Umeå och Stockholm med totalt 50 deltagare. I november inbjöds samtliga nyanlända stipendiater till välkomstträffar i Stockholm och Göteborg. Programmet med presentationer och kontaktskapande aktiviteter samlade totalt 230 stipendiater. Tre studiebesök väckte stort intresse bland stipendiaterna och nästan 100 stipendiater deltog i besök på SCA i Göteborg, på Tetra Pak i Lund samt i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Till luciafirandet och mottagningarna i Stockholm och Lund kom 120 stipendiater. De aktiviteter som SI erbjuder inom NFGL visar Sverige ur olika perspektiv. Varje aktivitet har ett tema och företagsbesöken fokuserar på CSR eller hållbar utveckling. Vi tog fram en folder om nätverket för kontakterna med stipendiater 2010/2011. Överlag har stipendiaterna ett positivt intryck av Sverige (96 %). Flest till antalet och mest nöjda är deltagarna på de välkomstträffar som arrangerades i Stockholm (150 deltagare) och Göteborg (100 deltagare). Lejonparten av de deltagande tycker att innehållet i välkomstträffarna motsvarar deras förväntning och intresse. En stor andel av deltagarna rekommenderar mycket gärna SI-aktiviteterna även till andra SI-stipendiater som ännu inte är medlemmar i NFGL. Alumnverksamheten syftar till att upprätthålla starka relationer med stipendiaterna när de återvänt till sina hemländer. Nätverksbyggande aktiviteter riktas till stipendiater och alumner inom samtliga stipendieprogram. Insatserna finansieras även genom utgiftsområdet för bistånd samt med uppdragsmedel. SI arrangerade alumnträffar i Shanghai och Istanbul i samarbete med de svenska utlandsmyndigheterna. I Shanghai deltog 70 kinesiska alumner (samt även tio kinesiska studenter som läser svenska). Samarbete med Hanaholmen – Svenska nu SI:s stöd till svenskundervisningen vid finskspråkiga skolor i Finland har fortsatt genom samarbetet med nätverket svenskanu.fi som administreras av Hanaholmen. Det svenska stödet används till författarbesök, musik-, filmoch teaterturnéer för finskspråkiga elever, samt fortbildning för svensklärare. Syftet är att höja svenskans status och intresset för språket bland finskspråkiga elever och föräldrar och att skapa intresse för Sverige. Svenska nu arbetar även med attityder till svenska språket via rektorer, föräldraoch lärarorganisationer samt politiker och beslutsfattare. Rapporterna från kommuner som deltagit i Undervisningsstyrelsens utveckling av undervisning i det andra inhemska språket (TOKI) åren 2007-2009, visar att programverksamheten i Svenska nu bidragit till att intresset för svenska språket ökat. Verksamhetsbudgeten för Svenska nu var cirka 600 000 euro, varav cirka 90 000 euro är medel via SI. Totalt nåddes cirka 100 000 elever och 2 500 lärare genom olika sorters programverksamhet och fortbildningar och 40 000 besök på webbsidorna.
Page 1 and 2: För Sverıge ı världen. Svenska
Page 3 and 4: Tabellförtecknıng.
Page 5 and 6: 4 Inlednıng. Förord 05 Svenska in
Page 7 and 8: 6 Svenska institutet en av Sveriges
Page 9 and 10: 8 Sammanfattning ett år av offentl
Page 11 and 12: 10 Genom SI:s aktiviteter 2009 har:
Page 13 and 14: 12 uppnått målen har alla varit i
Page 15 and 16: 14 Utgiftsområde 5 Internatıonell
Page 17 and 18: 16 och medie-genomslag. I till exem
Page 19 and 20: 18 tar fram för internationell vis
Page 21 and 22: 20 om skandinavisk design i vilket
Page 23 and 24: 22 SI vidareutvecklade under året
Page 25 and 26: 24 Satsningen syftar till att etabl
Page 27 and 28: 26 Svenska institutets uppdrag unde
Page 29 and 30: 28 Relationskapande verksamhet: Att
Page 31: 30 personer i berörda länder. SI
Page 35 and 36: 34 Tabell 2 Stipendier antal ansök
Page 37 and 38: 36 Samarbete ınom Östersjöregıo
Page 39 and 40: 38 arbetet inom ramen för programm
Page 41 and 42: 40 Tabell 6 Stipendier - Östersjö
Page 43 and 44: 42 Tabell 8 Vuxenutbildningsprojekt
Page 45 and 46: 44 Tabell 10 Akademiska stipendier
Page 47 and 48: 46 Svenska institutets Managementpr
Page 49 and 50: 48 Utgiftsområde 7 Internatıonell
Page 51 and 52: 50 Övergripande kommentar och anal
Page 53 and 54: 52 kativt ramverk med ett tydligt n
Page 55 and 56: 54 Målet för programmet är ökad
Page 57 and 58: 56 Tabell 13 Medie- och studiebesö
Page 59 and 60: 58 TABELL 15 Stipendier antal ansö
Page 63 and 64: 62 Reformsamarbete ı Östeuropa (
Page 65 and 66: 64 Som en lıten organısatıon med
Page 67 and 68: 66 och ukrainska forskare. Sammanla
Page 69 and 70: 68 Stipendier Svenska institutets g
Page 71 and 72: 70 TABELL 18 Medie- och studiebesö
Page 73 and 74: 72 Utgiftsområde 16 Utbıldnıng o
Page 75 and 76: 74 Främjandet av svensk utbıldnı
Page 77 and 78: 76 För att säkerställa ınternat
Page 79 and 80: 78 Utgiftsområde 13 Integratıon o
Page 81 and 82: 80 Drygt 80 procent av deltagarna
Page 83 and 84:
82 Organısatıonsstyrnıng. Uppfö
Page 85 and 86:
84 Sambandskedja för Internationel
Page 87 and 88:
86 har deltagit i evenemanget ska h
Page 89 and 90:
88 och lunchsammankomster på skild
Page 91 and 92:
90 Ekonomıska sammanställnıngar.
Page 93 and 94:
92 Kostnadsfördelning per land ino
Page 95 and 96:
94 Fınansıell Redovısnıng. RESU
Page 97 and 98:
96 BALANSRÄKNING (tkr) 2009-12-31
Page 99 and 100:
98 REDOVISNING MOT ANSLAG Redovisni
Page 101 and 102:
100 REDOVISNING MOT BEMYNDIGANDEN I
Page 103 and 104:
102 Redovisning och värdering av f
Page 105 and 106:
104 Arvoden till och styrelseuppdra
Page 107 and 108:
106 Not 3 Intäkter av bidrag 2009
Page 109 and 110:
108 Not 10 Lämnade bidrag 2009 200
Page 111 and 112:
110 Not 19 Avräkning med statsverk
Page 113 and 114:
112 Not 27 Redovisning av bidragsgi
Page 115 and 116:
Årsredovisning för 2009 Jag intyg
show all

Ã rsredovisning 2009 - Svenska institutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2009 - Svenska institutet