Årsredovisning 2004 - Södertälje kommun

[Finansiell analys forts]
Se diagram. Finansnettots utveckling
Finansnettot per invånare uppgår till +1 279 kr.
För Södertörnskommunerna är genomsnittet +633
kr. Genomsnittskommunen i riket hade år 2003 ett
positivt finansnetto på 355 kr och kommunerna i
länet 502 kr. År 2004 har länets kommuner ett
finansnetto på +427 kr per invånare.
Räntenettot sjunker kraftigt
Räntenettot har sjunkit med 35 mkr under året
och uppgår endast till 23 mkr. Det beror givetvis på
försäljningen av tillgångar till bolagen, men beror
också på att ränteläget är fortsatt lågt och har, tillsammans
med att internbanken hanterar lån för hela
kommunkoncernen, bidragit till att räntekostnaderna
blivit lägre än beräknat. Den genomsnittliga räntesatsen
på all upplåning uppgick till 4,51 procent,
mot föregående år 4,56 procent. Att räntenivån inte
sjunkit mer under året förklaras av att kommunen
begränsar sin ränterisk genom att sprida över tiden.
Vid årsskiftet var räntebindingstiden i genomsnitt
3år.
Det låga ränteläget förväntas bestå under nästan
hela 2005.Det är troligt att riksbanken inte kommer
att höja reporäntan förrän tidigast i slutet av 2005.
Den låga inflationen bidrar till att räntorna inte
kommer att höjas.
Se diagram. Räntenetto
Kommunens räntenetto kan antas fortsätta sjunka.Affären
med bolagskoncernen genomfördes från
1 april och fick därmed inte helårseffekt 2004.
Kommunens nuvarande ekonomiska läge gör att
kommunen varken behöver låna till driftverksamhet
eller investeringar. Upplåningen för de kommunala
bolagen kommer däremot att öka,eftersom det
skall genomföras ett omfattande investeringsprogram
för skolor,stadshus,stadsnät m m.Dessa investeringar
kommer att självfinansieras inom koncernen
till minst 50 procent.
Pensionerna – en stor, växande kostnad
Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna.
Blandmodellen för redovisning av pensionskostnaderna
som infördes 1998 innebär att resultatet
belastas både med nyintjänade pensioner för året
och pensionsutbetalningar för pensioner intjänade
före 1998. Pensionskostnaderna innefattar även
löneskatt för intjänade pensioner.
Se diagram. Pensionskostnader
Totalt uppgår kommunens kostnader för pensioner
till 128 mkr, vilket är en ökning med 5 mkr
sedan 2003. Från och med detta år har beräkningen
för särskild ålderspension (SÅP) och visstidspensioner
(VP) ändrats så att alla före årsskiftet beslutade
pensioner tagits med, även om de inte ingår i KPA´s
beräkning av pensionsskulden. Det ändrade beräkningssättet
har medfört att pensionskostnaderna
ökat med 3 mkr. I jämförelse med förra året så är den
egentliga ökningen av pensionskostnaderna 2 mkr.
Årets nyintjänade pensioner inklusive ränta och
löneskatt uppgår till 66 mkr,4 mkr mer än förra året.
Den del som avser pensionsutbetalningarna uppgår
till 60 mkr och är i stort lika som 2003. Årets pensionskostnader
har påverkats av att en ny uppdelning
gjorts med Nykvarns kommun och i samband
därmed har KPA rättat vissa fel som upptäkts. Detta
har lett till att pensionsskulden räknats ned och
årets penssionskostnader har därmed ökat ovanligt
lite.
Fram till år 2009 förväntas pensionskostnaderna
öka med drygt 50 mkr. I diagrammet nedan över
framtida pensionskostnader ingår inga nya kostnader
för visstidspensioner (VP) och särskild ålderspension
(SÅP) åren framöver. Prognosen grundar
sig på oförändrad personalvolym.
Se diagram. Framtida pensionskostnader
Förvaltning av pensionsmedel
Under 2000 beslutade kommunen att de
anställda själva ska placera pensionsmedlen hos
olika försäkringsbolag med maximalt belopp. De
individuella pensionsmedlen för 2004 på 51 mkr
redovisas som kortfristig skuld och kommer att
betalas ut i mars 2005. Även löneskatt på 12 mkr är
skuldbokförd. I pensionsavtalet PFA 98 ingår även
pensionsförmåner utöver den individuella delen.
Dessa pensionsmedel inklusive skulder för garantipensioner
uppgår till 63 mkr och återlånas i verksamheten.
Kommunens totala pensionsåtaganden uppgår
till nära 1,6 miljarder kronor inklusive ansvarsförbindelser.
46