Årsredovisning 2004 - Södertälje kommun

[Finansiell analys forts]
som bolagen ska förränta större kapital. Förväntningarna
för framtiden är att överföringen av
fastigheter och städverksamhet både ska ge kommunen
sänkta lokalkostnader och bättre underhåll
av fastigheterna.
Det kommunala utjämningssystemet för LSS
innebär i princip att Södertälje får täckning för
ökade kostnader. Effekterna de närmaste åren är
osäkra och beror på hur andra kommuner agerar. En
risk finns att andra kommuner, som placerat personer
på olika boenden i Järna, drar in sitt betalningsansvar
och på så sätt övervältrar kostnaderna på
Södertälje.
Avtalet med staten om Storstadssatsningen,som
under 2004 gav kommunen statsbidrag på 22 mkr,
kommer att successivt trappas av och upphör helt
efter 2005. Därefter ska kommunen ha integrerat
dessa projekt i den ordinarie verksamheten.
Däremot kommer skolans Wärnerssonpengar att
permanentas och lyftas in i skatteutjämningssystemet.
Andra risker och påfrestningar på ekonomin kan
vara ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, en
kostnadspost som varit klart sjunkande under ett
antal år men som nu börjat öka igen. Antalet flyktingar
som får ekonomiskt bistånd ökar mycket kraftigt
i Södertälje, under 2004 var ökningen 33 procent
(2003 var ökningen 50%). Arbetslösheten har
fortsatt att stiga i Södertälje trots att konjunkturen
och den ekonomiska tillväxten varit god under det
senaste året.
Mindre årskullar med grundskolebarn ställer
krav på skolans förmåga att snabbt anpassa och minska
organisationen, samtidigt som man också har
konkurrens från många friskolor. En anpassning som
grundskolan hittills klarat bra, men elevminskningen
fortsätter fram till år 2011.
Antalet äldre kommer att öka och de äldre med
invandrarbakgrund blir allt fler. Både volymökning
och ändrade behov ställer i framtiden krav på mer
resurser och på anpassning av verksamheten med
nya flexibla lösningar.
Oplanerade händelser, befolkningsförändringar
och statliga beslut får avgörande betydelse för kommunens
ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla
en finansiell beredskap både på kort och lång
sikt.
STYRNING OCH KONTROLL
Budgetöverskott med 25 miljoner kronor
Kommunens resultat, före extraordinära poster,
är plus 44,3 miljoner kronor, medan budgetavvikelsen
är plus 25,6 miljoner kronor, då kommunen
budgeterat för ett positivt resultat på 18,7 miljoner
kronor.
Det är första gången på många år som nämnderna
tillsammans redovisar ett överskott gentemot
budget. Den positiva avvikelsen uppgår till 30 mkr
när VA exkluderas. Nämnderna har under en följd
av år haft mycket svårt att hålla sina budgetar och
redovisat stora underskott. Budgetunderskott på
60-70 mkr redovisades under flera år, men 2003
skedde en förändring då nämndernas underskott
sjönk till minus 17 mkr. Utvecklingen de två senaste
åren kan tolkas som ett trendbrott och att nämnderna
fått en bättre styrning och kontroll av ekonomin.
Centralt redovisade poster såsom skatter, räntor
och finansiella poster, pensionskostnader, mark och
exploatering uppvisar en budgetavvikelse på minus
7 mkr eller 0,2 procent. Av de centrala posterna är
det främst den intäkt på 40 mkr som budgeterats för
Lerhaga (Tvetatippen) som påverkat årets utfall.
Budgetavvikelsen för denna exploateringsintäkt
uppgår till minus 30 mkr, då endast delar av Lerhaga
sålts under året till företagsgruppen Telge.
För några år sedan påverkades kommunens budgetutfall
kraftigt av skatteintäktsutvecklingen, som
regelmässigt blev betydligt bättre än både budget
och prognoser. En förändring skedde 2003 när skatteintäkterna
blev betydligt lägre än budgeterat.
Detta påverkade även 2004 års budgeterade skatteintäkter
varför en nedjustering gjordes under året
och den slutliga budgetavvikelsen för skatteintäkterna
stannar på minus 6 mkr.
En viktig del i styrningen och kontrollen av ekonomin
är de uppföljningar och prognoser som görs
under året. Nämndernas förmåga att vidta åtgärder
för att förhindra att underskott uppstår har förbättrats
markant. Kontrollen över den ekonomiska
utvecklingen och prognosskickligheten behöver
fortfarande utvecklas och förbättras, för att säkerställa
att rätt åtgärder vidtas i tid. En kontinuerlig
rapportering till kommunfullmäktige kommer att
ske även fortsättningsvis för att tydliggöra avvikelsehanteringen
och ansvarsfördelningen.
Vid delårsbokslutet i april prognostiserades ett
budgetunderskott för skatteintäkter och statsbidrag,
med 65 mkr. Kommunen beslutade därför i
maj att åtgärder skulle vidtas som skulle förbättra
det prognostiserade resultatet med 30 mkr. Den
samlade budgetavvikelsen skulle därmed stanna på
minus 20 mkr och ett resultat på nära noll.
De åtgärder som beslutades var att budgetera
52