Ãrsredovisning 2003 (PDF 1048kB - Nytt fÃ¶nster) - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

3.3 Efterfrågan på grundutbildning En viktig faktor för helårsresultatet är efterfrågan till universitetets utbildningar. Söktrycket till utbildningar vid Lunds universitet är fortsatt högt även om den positiva tendensen med en ökad efterfrågan både till program och fristående kurser bröts då antalet sökande till programutbildningar minskade inför höstterminen 2003. Antalet erbjudna och tillsatta utbildningsplatser vid Lunds universitet fortsatte dock att öka både för program och fristående kurser under 2003. Nyckeltal för efterfrågan på program 1) - och kursutbudet ht 2001 ht 2002 ht 2003 Behöriga förstahandssökande till program 1) 9 016 9 262 9 021 Antal nybörjarplatser på program 1) 3 089 3 239 3 447 Antal sökande per nybörjarplats på program 1) 2,9 2,9 2,6 Antal behöriga sökande till fristående kurser 22 220 23 620 24 640 Totalt antal sökande till fristående kurser 23 208 24 995 25 992 Antal antagna till fristående kurser 12 939 14 670 15 300 1) Gäller endast program med samordnad antagning via VHS 3.3.1 Sökande till program Det totala antalet sökande till utbildningsprogram med samordnad antagning via Verket för högskoleservice minskade med ca 2 procent inför höstterminen 2003, en minskning som också gällde Lunds universitet. Däremot ökade antalet erbjudna platser vid Lunds universitet med 6 procent vilket kan jämföras med statistik för samtliga lärosäten som visar en genomsnittlig nedgång i antalet erbjudna platser med 4 procent. Utvecklingen varierar emellertid för olika utbildningsprogram. Vissa utbildningar fick fler sökande medan andra fick färre. De tendenser till förändringar i efterfrågan på vissa utbildningar som funnits under de senaste åren fortsatte att förstärkas och efterfrågan till Lunds universitet uppvisade i stort samma mönster som övriga lärosäten. Det systemvetenskapliga utbildningsprogrammet, som för några år sedan var ett av de populäraste programmen, fortsätter att locka färre sökande. Antalet behöriga förstahandssökande som hade Lunds universitet som förstahandsval halverades jämfört med hösten 2002 och det fanns endast 1,2 förstahandssökande per plats. Det är fortfarande något bättre än riksgenomsnittet där det fanns färre sökande än antal erbjudna platser. Liksom i övriga landet fortsätter antalet behöriga förstahandssökande till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar att minska. Antalet registrerade nybörjare i civilingenjörsutbildningen ökade dock med 5 procent, 59 individer, trots att antalet sökande till civilingenjörsutbildningarna minskade med knappt 6 procent. Ingenjörsutbildningarna fick också färre sökande och flera av utbildningarna hade svårt att fylla sina platser. Höstterminen 2003 minskade antalet utbildningsalternativ för högskoleingenjörsutbildningarna och intaget stoppades till utbildningarna i Geomatik och Produktionsteknik i Helsingborg på grund av för få sökande. 21
Nedanstående diagram visar uppgifter om behöriga förstahandssökande på program respektive grupper av program under perioden 1999 – 2003. 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 Behöriga förstahandssökande till program 1999 - 2003 höstterminer 0 H99 H00 H01 H02 H03 Ekonomiska o adm utbildningar Civilingenjörsutbildningar Vårdutbildningar Juris kandidat Mat-nat utbildningar Systemvetenskaplig utbildning Ingenjörsutbildningar Exempel på utbildningar som fick fler sökande är juridik och vård, t.ex. sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningarna. Programmet för personal och arbetsliv fick också fler sökande. Däremot minskade antalet sökande till ekonom- och socionomutbildningarna. Antal behöriga förstahandssökande per plats på ett urval program ht 2001 ht 2002 ht 2003 Arkitektutbildning 7,0 7,5 7,5 Civilingenjörsutbildningarna 1) 1,7 1,6 1,4 Brandingenjörsutbildning 8,4 7,5 6,8 Högskoleingenjörsutbildningarna 1) 1,0 0,7 0,8 Tekniskt basår 0,8 1,1 0,9 Matematisk-naturvetenskaplig utb 1,1 1,0 0,9 Juris kandidatprogrammet 6,0 6,5 7,0 Socionomutbildningen 6,2 6,2 5,6 Personal- och arbetslivsutbildning 8,7 5,3 6,2 Psykologprogrammet 6,0 6,2 6,9 Utbildningsprog f systemvetenskap 3,4 2,5 1,2 Ekonomprogrammet 6,9 6,7 5,8 Internationella ekonomprogrammet 1,4 1,6 0,9 Programmet för pol mag 4,9 5,2 5,2 Magisterprog i Service Management 2,0 1,5 1,5 Läkarutbildning 6,2 6,1 6,3 Biomedicinsk utbildning 2,3 2,7 2,0 Sjukgymnastutbildning 6,0 10,9 8,4 Arbetsterapeututbildning 2,0 2,1 1,9 Biomed analytikerutbildning 1,0 0,7 1,5 Sjuksköterskeprogrammet 4,5 4,9 4,3 Röntgensjuksköteprogrammet 1,2 1,4 1,4 Religionsvetenskapliga programmet 1,3 1,0 1,2 Öst- och Sydöstasienkunskap 0,7 0,7 0,6 Samtliga program 2,9 2,9 2,6 1 ) Denna post är en summering av flera program 22
Page 1 and 2: ÅRSREDOVISNING LUNDS UNIVERSITET 2
Page 3 and 4: 4.3 Forskarutbildning..............
Page 5 and 6: är en ny civilingenjörsutbildning
Page 7 and 8: Den kommande byggnaden kommer likso
Page 9 and 10: Av universitetens områden är det
Page 11 and 12: väsentligt under 2000-talet, delvi
Page 13 and 14: Grundläggande högskoleutbildning
Page 15 and 16: 2001 Forskning/forskarutbildning pe
Page 17 and 18: I verksamheterna beställd utbildni
Page 19 and 20: 3 Grundläggande utbildning 3.1 Gru
Page 21: Konstnärliga utbildningsområden,
Page 25 and 26: 3.4 Grundutbildningens inriktning o
Page 27 and 28: Av diagrammet framgår att antalet
Page 29 and 30: Under 2003 ökade antalet studenter
Page 31 and 32: Kostnader för utveckling och anpas
Page 33 and 34: Under perioden 2001 - 2003 utfärda
Page 35 and 36: Andel kvinnor av nyantagna i civil-
Page 37 and 38: Småämnen 2001 2002 2003 Estniska
Page 39 and 40: edrivs i första hand vid etnologis
Page 41 and 42: 3.10.5 Reell kompetens och alternat
Page 43 and 44: 4 Forskning och forskarutbildning 4
Page 45 and 46: Utbyte för doktorander och forskar
Page 47 and 48: arbetsterapi som tillhör det medic
Page 49 and 50: Finansiering av forskarutbildning e
Page 51 and 52: 4.3.4 Examina inom forskarutbildnin
Page 53 and 54: Lunds universitet har enligt regler
Page 55 and 56: Den genomsnittliga nettostudietiden
Page 57 and 58: När det gäller studiefinansiering
Page 59 and 60: Ett samarbetsavtal mellan medicinsk
Page 61 and 62: 4.5 Forskning i anslutning till lä
Page 63 and 64: lärande) som undervisningsmetod. I
Page 65 and 66: sammanfattats i ett par dokument so
Page 67 and 68: Rekryteringsmål för perioden 2002
Page 69 and 70: Antalet nya professorer 2001-2003 f
Page 71 and 72: Inom universitetets olika områden
Page 73 and 74:
Inom kategorierna stödkompetens oc
Page 75 and 76:
Anställdas sjukfrånvaro i förhå
Page 77 and 78:
6.2 Bibliotekskostnader Biblioteksv
Page 79 and 80:
Under våren 2003 tillsattes en arb
Page 81 and 82:
Finansiell redovisning 7 Resultatr
Page 83 and 84:
Belopp i tkr 2003-12-31 Not 2002-12
Page 85 and 86:
Redovisning mot inkomsttitel, belop
Page 87 and 88:
Belopp i tkr Not 2003 2002 Specifik
Page 89 and 90:
Uppgifter om styrelsen enligt 7 kap
Page 91 and 92:
Uppgifter om sjukfrånvaron enligt
Page 93 and 94:
5 Kostnader för personal Lönekost
Page 95 and 96:
14 Andelar i dotterföretag och int
Page 97 and 98:
27 Donationskapital Donation från
Page 99 and 100:
12 Sammanställning av väsentliga
Page 101 and 102:
14 Donationsmedel Universitetet har
Page 103 and 104:
BILAGA SAMMANSTÄLLNING AV ANSLAGSB
Page 105:
Tabell 1b. REDOVISNING AV ÅRETS AN
show all

Ã rsredovisning 2003 (PDF 1048kB - Nytt fÃ¶nster) - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2003 (PDF 1048kB - Nytt fÃ¶nster) - Lunds universitet