à rsredovisning 2003 (PDF 1048kB - Nytt fönster) - Lunds universitet

formellt inflytande känner sig den enskilde studenten inte alltid bekräftad, och
kan känna ett missnöje med möjligheterna att påverka den egna utbildningen.
Studentinflytande ur ett jämställdhetsperspektiv
Högskoleförordningen ger studentkårerna rätten att utse sina representanter
och även ansvaret för att detta sköts. Vad högskolan kan göra är att bereda plats
för studentrepresentation. Detta gäller såväl för universitetsövergripande organ
och centrumbildningar där studentrepresentanterna utses av kårernas
samarbetsorgan Lunds universitets studentkårer (LUS), som för områdenas egna
organ, såsom fakultetsstyrelser, institutionsstyrelser, lärarförslagsnämnder och
utbildningsnämnder. Universitetet kan inte omedelbart påverka
könsfördelningen bland studentrepresentanterna, utan detta ankommer på
kårerna själva. Bland kårerna är det en utbredd uppfattning att man låter sig
representeras av den person som anses lämpad oavsett kön. Studenterna påpekar
att det är rimligt att universitetets policies för jämställdhet spelar roll även då
studenterna utser sina företrädare. Universitetet måste demonstrera att
jämställdhet är viktigt, menar studenterna. Omständigheter som t.ex.
tidpunkter då möten förläggs har betydelse för hur universitetets syn på
jämställdhet uppfattas bland studenterna.
Könsfördelningen bland studeranderepresentanter är generellt jämn i organ
inrättade av universitetet/fakulteten (fakultetsstyrelse, institutionsstyrelse,
lärarförslagsnämnder och dylikt) med hänsyn till hela studentpopulationen.
Detta gäller även för teknologerna där drygt 30 procent av
studentrepresentanterna är kvinnor.
79