Mot nya djärva språk Modellering i gruppsamarbete med gemensam ...
Mot nya djärva språk Modellering i gruppsamarbete med gemensam ...
Mot nya djärva språk Modellering i gruppsamarbete med gemensam ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Mot</strong> <strong>nya</strong> djärva språk·<br />
modellering I <strong>gruppsamarbete</strong> <strong>med</strong> <strong>gemensam</strong> graf/k<br />
6 Den studerade<br />
modelleringsmetoden<br />
BIG innebär att grafiska modeller skapas i koncentrerade sammankomster<br />
- modelleringsseminarier. Deltagargruppen utgörs<br />
av 2-8 personer <strong>med</strong> erfarenhet av den domän som skall modelleras.<br />
Arbetet bör utföras i ett sparsamt möblerat rum <strong>med</strong> gott om<br />
svängrum. Deltagarna bör helst kunna arbeta en hel ,dag i sträck<br />
utan risk att störas av telefonsamtal och annat.<br />
<strong>Modellering</strong>sseminariet leds aven eller ett par aktiva<br />
"modelleringsledare". Dessa behöver inte vara speciellt kunniga<br />
inom den domän som beskrivs. <strong>Modellering</strong>sledarens funktion är<br />
katalysatorns; att initiera, stödja, styra och stimulera modelleringsarbetet.<br />
Konsensus eftersträvas. Modeller skapas i samarbete <strong>med</strong> siktet<br />
inställt på att alla skall komma överens i beskrivningarna.<br />
BIG innefattar grovt sett tre faser. Först en fårberedelsefas när<br />
kommunikationer mellan modelleringsledare och deltagare etableras.<br />
Därefter följer modelleringsseminarierna då målrnodeller,<br />
flödesmodeller och begreppsmodeller skapasI. Slutligen uppfåljning<br />
och utvärdering.<br />
Speciella konsistenta grafiska modellnotationer tillämpas. Metoden<br />
kunde kallas "kollektiv mind-mapping" om det inte var för de<br />
strukturerade notationsätten. Dessa beskrivs mer utfårligt nedan.<br />
Formalismerna har rötter från slutet av sextiotalet. Då användes<br />
de för att uttrycka kunskapsstrukturer i form av semantiska nät.<br />
Tekniken togs successivt över av datorsystemformgivare och slog<br />
igenom i mitten på sjuttiotalet. De användes då för att beskriva databasstrukturer.<br />
På senare år har man funnit att formalismerna<br />
är mer generellt tillämpbara. De kan användas i det begreppsutvecklingsarbete<br />
som är nödvändig i samband <strong>med</strong> organisationsoch<br />
affärsutveckling.<br />
1 För korthets skull kommer i fortsättningen att användas termerna: målseminariet,<br />
flödesseminariet och begreppsseminariet, trots att mer korrekta<br />
namn for dessa seminarier kanske vore: målmodeUeringsseminariet, flödesmodeUeringsseminariet<br />
och begreppsmodelleringsseminariet.<br />
SISU Rapport nr 14<br />
Kjell Scherlund<br />
H91<br />
14