Mot nya djärva språk Modellering i gruppsamarbete med gemensam ...

1.1.Frågor för framtida
forskning
per) bundna i vissa riktningar. I värsta fall kan en ensidig målinriktning
förorsaka mer skada än göra nytta. Morgan påtalar att
ensidig målinriktning kan göra agenter blinda för begränsningar.
Det kan fostra instrumentella inställningar till verklighet och relationer.
Dessutom kan målstyrning skapa besvär om inte alla konsekvenser
är utredda. Ett fall ur verkligheten: dataavdelningen tilldelades
målet att vara aff'årsmässigt lönsam genom att sälja tjänster till
externa kunder vilket gav en sådan beläggning att det egna moderbolaget
fick sämre tillgång till dataavdelningens tjänster.
Vad skulle då självregleringsmodeller innebära Är det tillräckligt
att lista en samling regler på formen "Vi skall icke ...", eller
finns det möjligheter, och fördelar med, att skapa grafiska kartor
där de områden som inte skall beträdas finns målade Kanske
gränserna för det tillåtna behängs med regler: "När ni är på väg i
denna riktning, så..." ()
11.3 Modellera från konkret till abstrakt eller åt
andra hållet
Vid vissa tillfällen under både målseminariet och begreppsseminariet
visade deltagare klara tendenser att tänka och arbeta i termer
av flödesmodeller snarare än den aktuella modelltypen. En
möjlig förklaring till detta är att deltagarna var mer vana vid flödesmodeller,
vilket i sin tur kan avspegla deras tekniska bakgrund.
Men det kan också~vara så att flödesmodeller generellt är
mer kognitivt tillgängliga än de andra modelltyper som använts
här. Processer och flöden är kanske mer i enlighet med hur vi observerar
verkligheten, än mål och begrepp som är av mer abstrakt
na tur.
BIG, såsom den genomförts här, innebär att målmodeller skapas
först. Tanken bakom detta är att man bör veta varför innan man
frågar hur. Detta tör vara det uppenbara sättet att gå tillväga när
man beskriver en ny aktivitet. I föreliggande studie var emellertid
objektet för beskrivning något redan existerande: verkstadskonstruktion.
Deltagarna hade ganska väl utvecklade (men olika) bilder
av den process som skulle beskrivas; det var som om de under
målseminariet bara gick och väntade på att få bölja beskriva flöde.
En fråga är om det i sådana fall skulle vara bättre att börja med
flödesmodellering för att få detta ur händerna. Därefter kanske det
är lättare för deltagarna att lämna flödesmodelltänkandet och gå
vidare med att försöka förstå vad de mer abstrakta modellerna står
för. När en målbild byggts upp, kan man kanske gå tillbaka till flö-
SISU Rappon nr 14
Klell Seherlund
111111
57