Västerbotten • - Västerbottens museum

von Ahnska magasinet är genom sitt yttre och
sin konstruktion ett tidstypiskt och välbevarat exempel
på magasin från handelsgårdsepoken från
1800-talets senare del.
Byggnadsminne 1980-06-23. Exteriören, interiören,
tillhörande markområde.
Arki-
kommun.
19. Gamla banken
Storgatan 34, kv Vikingen 2, Umeå centrum.
tekt A F O Cederberg, 1877. Ägare: Umeå
Westerbottens enskilda bank var länets första affärsbank.
Den grundades 1857 av borgarna i Umeå som
en filial till Sparbanken, men fick sin slutliga form
först 1865. Banken hade som andra enskilda banker
vid denna tid rätt till egen sedelutgivning. De
sedlar som idag är bevarade med bankens stämpel
räknas som verkliga dyrgripar.
Vid Storgatan ligger ännu Westerbottens enskilda
banks första bankhus — en putsad stenbyggnad
i renässansdräkt uppförd efter ritning från 1877 av
kapten Axel Cederberg vid Väg- och vattenbyggnadskåren,
stadens tekniske rådgivare vid denna tid.
Av folkhumorn har bankhuset på grund av sina rundade
hörn döpts till Smörasken. Sedan banken efter
branden flyttat till det nya bankhuset vid Rådhusparken,
har byggnaden haft många olika uppgifter.
Åren 1936-54 var Umeå stadsbibliotek inrymt
i Smöraskens övervåning.
Byggnaden är genom sin utformning och sitt välbevarade
yttre en god företrädare för den norrländska
småstadens officiella byggnadsstil vid 1800-
talets senare del.
Byggnadsminne 1980-06-23. Exteriören, tillhörande
markområde.
Gamla banken (»Smörasken»), Umeå. Foto Bo Sundin 1981.
20. Långlogen
Anderstorp, fastigheten Böle 2:2 i Skellefteå kommun.
1 795. Ägare: Ingvar Söderlund.
Före den nya sträckningen av E 4 fanns på fastigheten
en för det tidiga 1800-talet typisk gårdsmiljö
med ekonomibyggnaderna oregelbundet utspridda
över gårdstomten. I och med att vägen byggdes
togs västra delen av gårdstomten i anspråk och ladugårdslängan,
jordkällaren och manbyggnaden
revs. På den östra återstående delen av gårdstunet
finns fortfarande kvar fyra ekonomibyggnader från
slutet av 1700-talet och 1800-talets början, bl a
långlogen, som är en av de få återstående representanterna
för de norrländska trösklogarna från 1700-
talets andra hälft. Tröskningen skedde med häst
och tröskvagn. Långlogarna kom dock under 1800-
talet att ersättas av trösklogar av mångkantig form
med hästvandring. I den här aktuella långlogen upp-