Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1000 e Kr —<br />
2000 —<br />
3000 —<br />
4000 —<br />
6000 —<br />
o n o n<br />
• < > < * ><br />
O O,<br />
Diagram över spridningen av dateringar utförda med C 14-<br />
metoden på fångstgropar som undersökts av Västerbottens<br />
<strong>museum</strong>. Dateringarna är ej kalibrerade, dvs omvandlade<br />
till verkliga årtal. • vallprov o bottenprov<br />
inlandsisens tillbakadragande. Endast i fall där flera<br />
markskikt kan skönjas (p g a att fångstgropen restaurerats<br />
och vallen uppkastats i omgångar) kan vallprover<br />
ge ett tillförlitligt resultat. Under alla förhållanden<br />
visar inte vallprovet en överraskande hög<br />
ålder eftersom liknande dateringar finns i samma<br />
fångstgropsystem med prover tagna från botten.<br />
Selinge var heller inte främmande för att äldre dateringar<br />
än vad jämtlandsundersökningen visade<br />
skulle kunna erhållas, och diagrammet visar onekligen<br />
på starka indicier för att älgfångst har förekommit<br />
under hela den västerbottniska förhistorien.<br />
284<br />
Utbredning<br />
För närvarande är närmare 5.000 fångsgropar kända<br />
i länet och det finns anledning att tro att flera<br />
kommer att registeras de närmaste åren i samband<br />
med revideringen av fornminnesinventeringen vid<br />
kustlandet. Även fjällregionen döljer med säkerhet<br />
fler fångstgropar än de som nu är kända, eftersom<br />
dessa områden endast har inventerats översiktligt.<br />
Med nuvarande kunskaper kan ändå sägas att utbredningen<br />
av fångstgropar är mycket ojämn över<br />
länet, men att de är fördelade över inlandet. Ett<br />
mindre antal förekommer i fjällen och dessa kan<br />
eventuellt vara förknippade med vildrenfångst, men<br />
det är inte nödvändigtvis så att fångstgroparna var<br />
belägna i fjällområdet under förhistorisk tid, eftersom<br />
trädgränsen då gick vid en högre nivå. Fångstgropar<br />
nära kusten förekommer också, men andra<br />
näringsförhållanden har som sagt dominerat här.<br />
Förutom att säljakten varit betydelsefull kan man<br />
räkna med att jordbruk utgjort ett viktigt inslag i<br />
den förhistoriska ekonomin ända sedan bronsåldern.<br />
Av diagrammet över fångstgropsutbredningen i<br />
länet framgår med vilken täthet fångstgropar förekommer<br />
i respektive socken. Kustsocknarna har undantagits<br />
i beräkningen. En jämförelse med den nutida<br />
älgjakten visar en överraskande geografisk sam-<br />
* O G >> O > Q Q G ><br />
stämmighet. Endast två socknar har en mindre överensstämmelse<br />
än 50 % mellan den nutida älgavskjutningen<br />
och antalet fångstgropar. Hur ska detta tolkas<br />
Det kan synas för lättvindigt att tro att älgpopulationens<br />
nuvarande fördelning i länet skulle vara<br />
ungefär densamma som under förhistorisk tid.<br />
Det finns flera felkällor som måste tas i beaktande.<br />
Som tidigare nämnts har fornminnesinventeringen<br />
inte varit lika omfattande i alla delar av länet. Fjällsocknarna<br />
och socknar som inventerats under 1950-<br />
och 1960-talen bör ha gett sämre inventeringsresultat,<br />
men så tycks enligt diagrammet inte vara fallet.<br />
Endast Bjurholms socken visar en utpräglat liten<br />
fångstgropsförekomt i förhållande till älgavskjutningen,<br />
vilket inte kan förklaras utifrån inventeringsunderlaget.<br />
Vidare kan det ifrågasättas om antalet<br />
fångstgropar över huvudtaget står i relation<br />
till tillgången på älg under förhistorisk tid. T ex<br />
kan topografiska förhållanden vara mer avgörande<br />
för hur många fångstgropar som behövdes för att<br />
en viss fångst skulle bärgas. Ett antal fångstgropar
Change language