Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kulturlämningar under vatten<br />
Kenneth Å ström<br />
Rätten till skeppsvraken regleras genom ett tillägg i<br />
fornminneslagen från år 1942: »... skeppsvrak räknas<br />
som fast fornlämning om mer än 100 år kan<br />
tänkas ha förflutit sedan förlisningen. Bestämmelsen<br />
gäller även föremål som påträffats i eller i närheten<br />
av sådant vrak och har samband med detta.))<br />
Varje upptäckt av skeppsvrak på svenskt vatten<br />
skall meddelas till närmaste kustbevakningsstation<br />
för registrering hos bevakningschefen i respektive<br />
tullregion. Misstänker man att strandningen ägt<br />
rum för mer än 100 år sedan, skall även närmaste<br />
<strong>museum</strong> eller länsantikvarien vid länsstyrelsen underrättas.<br />
Ärendet vidarebefordras sedan till riksantikvarieämbetet.<br />
Privatpersoner som hittar vrak äger inte rätt att<br />
hemföra föremål utan tillstånd, men eftersom detta<br />
är vanligt förekommande vill jag liksom Alf öhman<br />
i Västerbottens norra fornminnesförenings och<br />
Skellefteå <strong>museum</strong>s Meddelande (41-42 1978-80)<br />
påminna om och »... understryka att om någon bärgar,<br />
plockar eller samlar från skeppsvrak så är detta<br />
att betrakta som vrakplundring, såvida inte tillstånd<br />
innehas, utfärdat av respektive länsstyrelse,<br />
försäkringsbolag, assurans eller fartygets ägare/redare».<br />
Tillsynen av registrerade fynd samt kontroll att<br />
lagen efterlevs sköts av kustbevakningen. Allt regleras<br />
i ett bevakningsmeddelande från riksantikvarieämbetet<br />
där man ålagt bevakningschefen i respektive<br />
tullregion att vara dess ombud i ärenden rörande<br />
skeppsvrak och sjöfynd enligt lagen om fornminnen.<br />
Bevakningsmeddelandet möjliggör dessutom för<br />
länsantikvarien eller berört <strong>museum</strong> att med kustbevakningens<br />
hjälp företa undersökning av vrak på<br />
havsbotten inom ramen för den fortlöpande utbildningen<br />
av kustbevakningens dykare. Här finns då<br />
samtidigt anledning att påminna om länsstyrelsens<br />
naturreservatsföreskrifter (15.12 1980) för delar<br />
av Holmöarna med angränsande vatten:<br />
»Föreskrifter jämlikt 10§ naturvårdslagen om<br />
vad allmänheten har att iaktta inom reservatet.<br />
Utöver föreskrifter om förbud i andra författningar<br />
gäller förbud att<br />
10. skada eller bortföra vrak eller delar av vrak<br />
eller till sådant hörande fasta eller lösa föremål, vilka<br />
legat mer än 20 år i området.»<br />
Den västerbottniska kustremsan samt vattenområdet<br />
runt Holmöarna är ur marinarkeologisk synpunkt<br />
av stort värde, eftersom här finns den mest<br />
kända koncentrationen av vrak i norra Östersjön.<br />
Här finns skeppsvrak av skilda slag bl a från den tid<br />
då vindkraften fortfarande var den viktigaste energikällan.<br />
För de fartyg som trafikerat den västerbottniska<br />
kusten med varor för export och import, var de<br />
svårnavigerade vattnen utanför Holmöarna en besvärlig<br />
passage. Berättelser i domböckerna talar om<br />
många dramatiska händelser där människor och<br />
fartyg gått till spillo. Bevis för detta kommer då<br />
och då i dagen när sportdykare eller privatpersoner<br />
antingen efter systematiskt letande eller av en<br />
slump påträffar vrak eller delar av vrak. I många<br />
fall har de kraftiga undervattensströmmarna främst<br />
runt Holmöarna medfört att den idag aktuella positionen<br />
för ett förlist fartyg oftast inte överensstämmer<br />
med den vid förlisningstillfället angivna. Det är<br />
därför av stor vikt för alla berörda instanser att<br />
fynden rapporteras.<br />
270
Change language