VÃ¤sterbotten â¢ - VÃ¤sterbottens museum

More documents

Recommendations

Info

Byggnadsminnen i Västerbotten Karin Eriksson 1968-1981 1960 års byggnadsminneslag kom till för att skydda landets märkligaste byggnader för framtiden. Genom särskilda beslut av länsstyrelsen (före 1976 av riksantikvarieämbetet) kan en byggnad bli förklarad som byggnadsminne. I beslutet skrivs in vilka delar av byggnaden som skall skyddas och vad som skall gälla för underhållet. En byggnadsminnesförklaring innebär inte att huset inte längre kan användas. Lagen ger möjlighet till dispens från skyddsföreskrifterna, om man måste ändra för att huset skall fungera, men självklart skall då ändringen genomföras så skonsamt som möjligt mot byggnadens värdefulla delar. För att kunna göra ett objektivt urval av vilka byggnader som är »synnerligen märkliga» och värda lagskydd, är det säkrast att ha en kulturhistorisk bebyggelseinventering i botten. Först på så sätt skaffar man sig en överblick över det äldre byggnadsbeståndet och kan värdera vad som är mest intressant från kulturhistorisk synpunkt. Vilka kriterier går man då efter Vad menas med »kulturhistoriskt värdefull» Först och främst måste byggnaden ha något att berätta om sin tid — dvs förmedla kunskap om äldre tiders näringsliv, samhällsmiljö, bostads- och arbetsförhållanden, sociala villkor, teknik och estetiska ideal. Så väger man in andra värderingsgrunder: t ex om byggnaden är unik i sitt slag, eller om den är representativ för en byggnadstyp som varit mycket vanlig. Stor vikt läggs också vid om byggnaden visar hög grad av ursprunglighet, dvs om den är oförvanskad och — när det gäller material och byggnadsteknik — oförändrad från den tid då den kom till. I vissa fall är förändringar och ombyggnader från olika tider också av kulturhistoriskt intresse. (Se även Lars Flodströms artikel, sid 274-281.) 244 I Västerbotten finns 1981 26 lagskyddade byggnadsminnen, de flesta utvalda efter genomförda inventeringar. Byggnadsminnena presenteras nedan. Arbetet med att ge lagskydd åt länets märkligaste byggnader fortlöper kontinuerligt — om fem år hoppas vi kunna presentera ytterligare ett antal intressanta byggnadsminnen i denna form. Målet är att vi genom detta lagskydd skall kunna garantera att ett antal byggnader som berättar om människors liv och verksamheter i Västerbotten förr, bevaras till våra efterkommande. Det gäller då att ha en bredd på urvalet: herrgårdar, men också arbetarbostäder; borgargårdar, men också bondgårdar och torp; byggnader för fritid, men också arbetets byggnader. Men, vad kostar detta frågar någon. Det beror på hur man räknar. De hittills skyddade 26 byggnaderna har ett nyttovärde — de används som bostäder m m. För att bevara dessa krävs vanligt underhåll som för andra fastigheter. Att husen nyttjas är alltså den bästa lösningen för att klara ekonomin. För de eventuella merkostnader som kan uppstå finns ett särskilt statsbidrag att söka för en ägare till ett byggnadsminne. För värdefulla byggnadsverk utan användning — t ex långlogen i Skellefteå — är det naturligtvis svårare. I vissa fall har man då kunnat gå in med beredskapsmedel — byggnadsvård ger ju sysselsättning — eller med direkt statsbidrag från riksantikvarieämbetet. Sedan dessa byggnader rustats upp kan de också få en funktion — som utflyktsmål och studieobjekt. Vi behöver bevara vissa byggnader enbart för deras betydelse som monument och minnesmärken, som jämförelseobjekt för vår egen tid. (Foto Västerbottens <strong>museum</strong>, där ej annat anges.)
Här finns våra byggnadsminnen Siffrorna på kartan hänvisar till byggnadsminne i artikeln. respektive SORSELE NORSJÖ Kusmark 13 ;ELLEFTE LYCKSELE É-' DOROTEA Torvsjö VLNDELN ROBERTSFORS VANNAS UMEÅ IORDMALII 245
Page 1 and 2: Västerbotten • Kulturminnesvård
Page 3 and 4: u L° *J pj n H n r. l(yX>bOOöO e
Page 5: de. Vindelälvsinventeringens resul
Page 9: Baggböle herrgård, Umeå. Foto Bo
Page 12 and 13: målades sommaren 1890 »i stålgr
Page 14 and 15: torer. Sedan 1934 har det varit i p
Page 16 and 17: 12. Sparbankshuset Storgatan 51B/V
Page 18 and 19: dem Hantverkshuset, uppfört 1906 s
Page 20 and 21: Gamla tullmagasinet, Umeå. Foto Bo
Page 22 and 23: Scharinska villan, Umeå. Foto Bo S
Page 24 and 25: Gården Västra Storsjö, Åsele. O
Page 26 and 27: Gamla folkskolan, Lycksele. en utfo
Page 28 and 29: Skellefteå museum och kulturminnes
Page 30 and 31: :r5P Kulturminnesvårdsavdelningen
Page 32 and 33: Kulturlämningar under vatten Kenne
Page 34 and 35: Sjöförklaring öfver förolyckade
Page 36 and 37: Renoveringen av Rusa-vistet Lars Fl
Page 38 and 39: Boningshuset efter restaureringen.
Page 40 and 41: Axel Gustafsson berättar om Rusa-v
Page 42 and 43: Maria Kristofferssons kamp med en s
Page 44 and 45: Fångstgropar - lämningar efter fo
Page 46 and 47: 1000 e Kr — 2000 — 3000 — 400
Page 48 and 49: Det mest utmärkande för fångstgr
Page 50 and 51: Hednäsgroparna Fångstgroparna vid
Page 52 and 53: la i botten. Måtten var något st
Page 54 and 55: näs där Arvån genom Arvavan mynn
Page 56 and 57:
Boplatsudden vid Arvavan grävs och
Page 58 and 59:
Vi vet dock att området redan tidi
Page 60 and 61:
axen, medan däremot laxfiskar är
Page 62 and 63:
Tre stenåldersboplatser i Högland
Page 64 and 65:
ter efter verktygstillverkningen. S
Page 66 and 67:
Skellefteå museum i nya lokaler P
Page 68 and 69:
Nordanåutredningen Ett stycke in p
Page 70 and 71:
Överst tv: Nordanågården. Museet
Page 72 and 73:
I den breda källarkorridoren, vilk
Page 74 and 75:
terade i att bryggeriets ca 4.000 m
Page 76:
Västerbotten • En tidskrift om l
show all

VÃ¤sterbotten â¢ - VÃ¤sterbottens museum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

VÃ¤sterbotten â¢ - VÃ¤sterbottens museum