Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
MOT ÁSELE<br />
HALLA<br />
• FÅNGSTGROP<br />
BOPLATS<br />
® PROVGROP<br />
U 1 2 km<br />
ning av Björn Ambrosiani vid riksantikvarieämbetet.<br />
Välkänd blev den därför att den har en tydlig<br />
åldersskiktning.<br />
Fyndlagren var tjocka och orörda. Underst, och<br />
äldst, låg kvarts, därefter flintavslag och kvartsit.<br />
Högre upp försvann flintan helt och kvartsiten dominerade<br />
med vissa inslag av skiffer (efter en sammanfattning<br />
av Baudou, 1968).<br />
Enligt Allard/Modigs rapport visar C-14-dateringar<br />
att »det äldsta lagret tycks upphöra omkring<br />
2.000 f Kr och att det yngsta lagret börjar omkring<br />
1.400 f Kr, dvs bosättningen sträcker sig från mellanneolitisk<br />
tid och in i äldre bronsålder». Kalibreringar<br />
av dateringarna ger vid handen att den äldsta<br />
bosättningen kan falla före 2.500 f Kr.<br />
Under de fyndförande lagren påträffades f ö ett<br />
kolskikt, som genom C-14-analys daterades till<br />
4.735 f Kr ± 100 år; med kalibrering ytterligare<br />
några hundra år äldre. Det ansågs »alltför gammalt»<br />
och »torde inte ha med boplatslager i övrigt att göra».<br />
(Allard/Modig 1966). Det senare antagandet<br />
kan i och för sig fortfarande gälla, men enligt vad<br />
vi nu vet finns långt äldre dateringar från norrländska<br />
boplatser. I Garaselet vid Byske älv befinner vi<br />
oss drygt 6.000 f Kr.<br />
Dessutom kan det måhända vara av intresse att<br />
jämföra med det äldsta värdet från våra fångstgropar,<br />
dock ca 1.000 år yngre.<br />
Flera boplatser var dessutom kända norrut på<br />
östsidan av Ångermanälven.<br />
Genom en provgrop i en anhopning sten nära<br />
stranden kunde vi f ö även påvisa en ny.<br />
En viktig fråga för undersökningen av fångstgroparna<br />
alldeles intill den stora boplatsen var att kunna<br />
påvisa ett eventuellt tidsmässigt samband mellan<br />
boplats och gropar. Eller var det tvärtom så, att<br />
blott de mera avlägsna systemen kunde användas<br />
av boplatsens folk Människan skrämmer ju trots<br />
allt bort älgen från sin närhet.<br />
MOT JUNSELE<br />
Karta över undersökningsområdet Hälla.<br />
MOT BREDBYN<br />
Kontinuitet<br />
Det märkligaste med Hälla, som också gjort området<br />
klassiskt i sitt slag, var spåren av mer eller mindre<br />
kontinuerlig mänsklig aktivitet ända fram till medeltiden<br />
och början av nyare tid. Dessa fynd gjordes<br />
i det nu överdämda området vid Gammboedan.<br />
Vi är ju här strax ovanför lapplandsgränsen i<br />
Åsele lappmark, dit nybyggare inbjöds genom lappmarksplakatet<br />
1673. Detta garanterade kolonisatören<br />
15 års skattefrihet i början. Det påstods att finnar<br />
var de enda som vågade, emedan de kunde förlita<br />
sig på sin egen trollkunnighet mot lapparnas.<br />
De var också mycket riktigt först på plats.<br />
Strax ovanför Hälla ligger Gafsele. Denna ort blev<br />
1674, året efter plakatet, det första nybygget i Lappland<br />
vid sidan av örträsk vid Öre älv. Ytterligare en<br />
bit norrut från Gafsele ligger Noret, nu Väster- och<br />
östernoret, som tillkom 1690. Hälla blev också tidigt<br />
bebyggt, grundades som nybygge redan 1696.<br />
295