Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Västerbotten ⢠- Västerbottens museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hösten 1981 står utställningsplanen i Nordanås<br />
huvudbyggnad klara och därvid har Nyborg tjänat<br />
färdigt som kulturhistorisk vägvisare i norra Västerbotten.<br />
Ur säkerhets- och brandsynpunkt har verksamheten<br />
flyttats från trähuset till ett stenhus.<br />
Under en lång följd av år var dåvarande journalisten<br />
och sedermera redaktionssekreteraren vid<br />
tidningen Norra Västerbotten Ernst Westerlund<br />
Fornminnesföreningens ständige sekreterare och<br />
stöttepelare. Helt följdriktigt utsågs därför Ernst<br />
år 1950 till Skellefteå <strong>museum</strong>s förste intendent<br />
och placerades i Nordanågårdens södra gavelrum en<br />
trappa upp.<br />
Nordanågården, som uppfördes 1869 av sågverksägaren<br />
J T B Siden, förvärvades 1934 av Skellefteå<br />
stad. I manbyggnaden drevs till en början friluftsservering<br />
och vandrarhemsrörelse. Senare kom den<br />
att fungera som abonnemangsrestaurang fram till<br />
1967, vilket betydde, att museets kanslilokaler fick<br />
umgås med skilda festivitas, tills museet efter 1967<br />
kom att få nyttja hela byggnaden. Den trevliga,<br />
men ack så brandfarliga och vintertid kalla och dragiga<br />
träbyggnaden inrymde museets kansli, arkiv<br />
och bibliotek fram till den efterlängtade flyttningen<br />
våren 1980.<br />
Tidigt insåg Fornminnesföreningens styrelse vikten<br />
av rationella men framförallt brandsäkra lokaler.<br />
Under 1950-talet diskuterades bl a en nybyggnad<br />
norr om svandammen och i samband med den<br />
förestående rivningen av stadshuset 1955 föreslog<br />
den då tillsatta museikommittén att stadshusets<br />
rikt utrustade träfasad skulle flyttas över till den<br />
nya museibyggnaden. Stadshuset revs dock, ingen<br />
ny museibyggnad uppfördes och delar av stadshusets<br />
träpanel magasinerades i en längloge, där den<br />
ännu förvaras i väntan på den nya stadshistoriska<br />
basutställningen.<br />
1960-talets museikommitté, som tillsattes av<br />
landstinget, började fundera i banor mot dåvarande<br />
läroverksbyggnaderna på Nordanåområdet. Gymnasieskolans<br />
nya organisation med planerade lokaler<br />
på Anderstorp innebar att Nordanåskolan friställdes<br />
för nya ändamål och med tio års utredande<br />
bakom sig förefaller det nu naturligt, att kommittén<br />
fastnade för Nordanås skolbyggnader.<br />
1967 framlade kommittén ett förslag till ombyggnad,<br />
vilket innebar att museet skulle få sina<br />
lokaler i huvudbyggnaden samt i en tillbyggnad intill<br />
denna. Förslagets lokalyta omfattade tillsammans<br />
3.200 m 2 , varav 1.800 m 2 i huvudbyggnaden<br />
och resterande i den föreslagna nybyggnaden med<br />
bl a en gruvteknisk avdelning. Projektet kostnadsberäknades<br />
till ca 3 miljoner kronor.<br />
Under 1969 arbetade en AMS-grupp nyutexaminerade<br />
byggnadsingenjörer vidare på det framlagda<br />
ombyggnadsförslaget till <strong>museum</strong> och även teater.<br />
Plan över Nordanåområdet med äldre och yngre<br />
museibyggnader noterade. De skilda funktionerna<br />
framgår av texten.<br />
305