Västerbotten • - Västerbottens museum

Hösten 1981 står utställningsplanen i Nordanås
huvudbyggnad klara och därvid har Nyborg tjänat
färdigt som kulturhistorisk vägvisare i norra Västerbotten.
Ur säkerhets- och brandsynpunkt har verksamheten
flyttats från trähuset till ett stenhus.
Under en lång följd av år var dåvarande journalisten
och sedermera redaktionssekreteraren vid
tidningen Norra Västerbotten Ernst Westerlund
Fornminnesföreningens ständige sekreterare och
stöttepelare. Helt följdriktigt utsågs därför Ernst
år 1950 till Skellefteå museums förste intendent
och placerades i Nordanågårdens södra gavelrum en
trappa upp.
Nordanågården, som uppfördes 1869 av sågverksägaren
J T B Siden, förvärvades 1934 av Skellefteå
stad. I manbyggnaden drevs till en början friluftsservering
och vandrarhemsrörelse. Senare kom den
att fungera som abonnemangsrestaurang fram till
1967, vilket betydde, att museets kanslilokaler fick
umgås med skilda festivitas, tills museet efter 1967
kom att få nyttja hela byggnaden. Den trevliga,
men ack så brandfarliga och vintertid kalla och dragiga
träbyggnaden inrymde museets kansli, arkiv
och bibliotek fram till den efterlängtade flyttningen
våren 1980.
Tidigt insåg Fornminnesföreningens styrelse vikten
av rationella men framförallt brandsäkra lokaler.
Under 1950-talet diskuterades bl a en nybyggnad
norr om svandammen och i samband med den
förestående rivningen av stadshuset 1955 föreslog
den då tillsatta museikommittén att stadshusets
rikt utrustade träfasad skulle flyttas över till den
nya museibyggnaden. Stadshuset revs dock, ingen
ny museibyggnad uppfördes och delar av stadshusets
träpanel magasinerades i en längloge, där den
ännu förvaras i väntan på den nya stadshistoriska
basutställningen.
1960-talets museikommitté, som tillsattes av
landstinget, började fundera i banor mot dåvarande
läroverksbyggnaderna på Nordanåområdet. Gymnasieskolans
nya organisation med planerade lokaler
på Anderstorp innebar att Nordanåskolan friställdes
för nya ändamål och med tio års utredande
bakom sig förefaller det nu naturligt, att kommittén
fastnade för Nordanås skolbyggnader.
1967 framlade kommittén ett förslag till ombyggnad,
vilket innebar att museet skulle få sina
lokaler i huvudbyggnaden samt i en tillbyggnad intill
denna. Förslagets lokalyta omfattade tillsammans
3.200 m 2 , varav 1.800 m 2 i huvudbyggnaden
och resterande i den föreslagna nybyggnaden med
bl a en gruvteknisk avdelning. Projektet kostnadsberäknades
till ca 3 miljoner kronor.
Under 1969 arbetade en AMS-grupp nyutexaminerade
byggnadsingenjörer vidare på det framlagda
ombyggnadsförslaget till museum och även teater.
Plan över Nordanåområdet med äldre och yngre
museibyggnader noterade. De skilda funktionerna
framgår av texten.
305